1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

syras av musikaliska uttryck. Det gäller såväl alla former av medierad
marknadsföring i radio, teve och på internet som i fysiskt rumsliga konsumtionsmiljöer,
där musik i olika former ackompanjerar människors
shoppingrundor. Man kan också vända på steken och hävda att underhållningskulturerna
genomsyras av varureklam. Tillverkningsindustrin
har idag en central roll i den globala distributionen av populär musik,
med producerandet av större konsertevenemang, internationella artisters
världsturnéer och programkoncept för teveserier och underhållningsprogram
som systematiskt promotar specifika varumärken. 2 Oh Laura är
bara en i raden av grupper som under senare tid slagit igenom med en
originallåt specialskriven för en viss produkt och därigenom, via de stora
företagens internationella marknadsföringssatsningar påbörjat en karriär
i musikbranschen. Trenden sägs vara ny och komma från USA.
Artisternas låtar sprids snabbt till en internationell publik genom
näringslivsjättarnas världsomspännande marknadsföringsapparater. Slår
det väl ut, är den symbiotiska succén ett faktum: konsumenterna köper
underhållning och kommersiella budskap på en och samma gång, de
senare uttryckta i mer eller mindre implicita imperativ. 3
Fenomenet i sig kan emellertid näppeligen kallas nytt. Att göra objekt
begärliga genom att presentera dem med suggererande och emotionellt
retande stimuli av audiell och visuell karaktär torde vara en mycket
gammal formel för övertalning och social styrning. Relationen mellan
försäljning och förlustelse var etablerad också på det medeltida torget,
där narrar, trollkonstnärer och vanskapta varelser förevisades tillsammans
med allehanda varor, örter och universalmedel – och där marknadsgycklaren
och droghandlaren ofta var en och samma person. 4 Så har
också våra framväxande varuutbud under senare århundraden omvävts
av omsorgsfullt utvalda bilder, ord, toner och harmonier för att ge dem
mening och substans utöver sin avgränsat fysiska materialitet, kvaliteter
de inte själva besitter. 5
Formerna för mediering, hur sådan meningsproduktion organiserats
och systematiskt förmedlats, har givetvis förändrats. I synnerhet med de
senaste hundra årens expansiva medieutveckling då också den melodiburna
reklamen har fått allt större spridning med fonografen, grammofonen
och radion, de audiovisuella medierna och våra dagars digitala
teknologier. Trots den allt mer utbredda användningen av ljud och ton i
kommersiellt syfte, som successivt kommit att genomsyra allt fler miljöer
och sammanhang i människors vardagsliv, finns det förvånande nog
jämförelsevis lite skrivet om relationen mellan musik och reklam. 6 Medan
det visuella under de senare decennierna rönt betydande intresse i
152 — ulrika torell & christina mattsson