1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

servativas oro för mediernas framtida inflytande över det politiska livet.
I någon mån motsade emellertid omröstningens utfall den förutsägelse
Edmund Burke gjort redan i slutet av 1700-talet. Han noterade att det i
England fanns två underhus, det som var samlat i parlamentet, och det
som verkade genom folkmöten runt om i landet. Den som lyckades splittra
dessa hus och spela ut folk mot folkvalda, hävdade han, skulle härska
över dem bägge. 74 Den mediestrategi som låg bakom det jubel som svepte
över Sverige i december 1865 syftade snarast till det motsatta: att genom
ett aktivt bruk av mediesystemet så fullständigt som möjligt harmoniera
folkviljan och det parlamentariska systemet.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------noter
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
1 Lyn Gorman och David McLean anser exempelvis beträffande mediernas
möjlighet till storskaligt inflytande att ”the significance of the eighteenth
century press should not be exaggerated”. Media and society in the twentieth
century: A historical introduction (Malden: Blackwell Publishing, 2003), 8. Se
även Andrew Wernick, Promotional culture: Advertising, ideology and symbolic
expression (London: Sage Publications, 1991).
2 Jussi Kurunmäki, Representation, nation and time: The political rhetoric of the 1866
parliamentary reform in Sweden (Jyväskylä: Jyväskylä University Press, 2000);
Jonas Harvard, En helig allmännelig opinion: Föreställningar om offentlighet och
legitimitet i svensk riksdagsdebatt 1848–1919 (Umeå: Institutionen för historiska
studier, 2006).
3 Erik Fahlbeck, red., Sveriges riksdag: Historisk och statsvetenskaplig framställning,
XIII, Ståndsriksdagens sista skede, 1809–1866 (Stockholm: 1934), 429. Om bruket
av vädermetaforer i relation till opinionen se Jonas Harvard, ”Dagens opinion,
tidens anda: Temporala aspekter av ’allmänna opinionen’ 1850–1870”,
Folkmålsstudier, nr 47, 2009.
4 En tidning som hade en central roll under representationsreformen var Dagens
Nyheter. Startad i december 1864, sammanföll dess första år på marknaden
med reformen, och tidningens centrala roll i reformarbetet har motiverat en
generös användning av exempel därifrån i föreliggande artikel.
5 Stig Ekman, Slutstriden om representationsreformen (Stockholm: Uppsala univ.,
1966), 90f. Det konservativa kampanjmaterialet var också av mycket skiftande
art, alltifrån lärda och kyligt argumenterade framställningar till grovt agitatoriska
appeller. Ibid., 119.
6 Bob Harris, Politics and the rise of the press: Britain and France, 1620–1800 (London:
Routledge, 1996).
7 Christopher Reid, ”Whose parliament? Political oratory and print culture in
the later 18th century”, Language and Literature, vol. 9, nr 2, 2000. Se även
120 — jonas harvard