1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

ner, petitioner och deputationer. Pressen spred upprop till sådana manifestationer;
de resulterande opinionsyttringarna blev sedan tidningarnas
nyhetsstoff; och notiserna kunde i sin tur användas för att bevisa att presssen
faktiskt förde nationens talan. 8
Nedan behandlas tidningsartiklar som på olika sätt skulle redogöra för
folkets och nationens vilja. Avsikten är att diskutera symbiosen mellan
tidningarnas texter och andra delar av mediesystemet, och hur dessa relationer
kan ha påverkat liberalernas anspråk på politisk legitimitet, inte
minst när det gällde inflytandet över omstridda begrepp som ”folk” och
”nation”. Låt mig börja med en kort diskussion av hur man kan konceptualisera
mediesystemet, och hur tidningar fungerade som ett av systemets
centrala förbindelseled i det som jag kallar ”mediesystemgenrer”.
Mediesystemet och tidningarna
Mediesystemet kan definieras som summan av olika mediers gemensamma
– och föränderliga – relationer, inklusive relationen mellan mediesystemet
som totalitet och dess integrerade beståndsdelar. Man kan kategorisera
olika sorters medier – till exempel telegram, offentliga tal eller brev
– inte bara i termer av teknologi utan också som ägande en särpräglad
cirkulations-, receptions-, språk- och tilltalslogik. De olika medierna påverkade
varandra; ingetdera fungerade i ett medievakuum. Mediesystemet
betecknas snarare av en konstant cirkulation. Påståenden som görs
inom ett medium uppmärksammas, återges, bestrids eller vidareutvecklas
inom andra medier. Således rör sig omstridda politiska begrepp som
”folk” och ”nation” mellan mediesystemets olika beståndsdelar, vandrande
fram och tillbaka genom de olika kontakt- och utbyteslänkar som
existerar medierna emellan.
Begreppen kan naturligtvis inte passera helt opåverkade igenom alla
mediesystemets olika delar, då varje medium har sina egna receptions-
och diskurslogiker. Säg att en viss uppfattning av nationen först uppenbarar
sig i en politisk pamflett (till salu för en ringa summa i diverse
stockholmska tobaksaffärer). Definitionen kan sedan uppmärksammas
och utvecklas i ett passionerat tal till borgarståndets riksdagsmän. Här
kommer de olika mediernas olika karakteristik – deras skilda kontexter,
deras olika publiker, graderna av känslomässig laddning, olika retoriska
stilar och tilltalsformer – att påverka både artikulationen av och uppfattningarna
om begreppets innehåll. När riksdagsmannens tal sedan återges,
och kommenteras, i en sympatisk tidningsnotis, kommer begreppet
”nation” återigen att skifta – enligt det nya mediets specifika kontext, pu-
12 — madeleine hurd