1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

apporteringen kring kriget ägde rum innehöll en rad nya komponenter
som aldrig så fullskaligt – om ens alls – nyttjats i skildringarna av tidigare
krig. 10 Mediehistoriskt var kriget avgörande för flera mediers kommersiella
och offentliga etablering, och det påskyndade utvecklingen och användningen
av ett flertal kommunikationsteknologier. Korrespondentrapportering,
bildjournalistik, förbättrade trycktekniker och storstadsunderhållning
med panoramor och dioramor, var tillsammans med nymodigheter
som telegraf, ångbåtstrafik och järnvägar viktiga delar av
1850-talets mediesystem. Krimkriget synliggjorde detta mediesystem,
och en helt central del var den illustrerade pressen. 11 I sin anmälan av
Illustrerad Tidning konstaterade Meyer och Ålund att Illustrated London
News nog var ”den mest spridda af alla tidningar på jorden”. 12 Mot denna
bakgrund är det förvånande att framställningen av Krimkriget och de
visuella mediernas roll i detta i så liten utsträckning undersökts utifrån
mediehistoriska perspektiv. 13 Detta förhållande inskärps av Michèle
Martin som i sin bok Images at war så sent som 2006 påtalade bristen på
djuplodande studier med den illustrerade pressen i fokus. 14
Ett undantag är ovan nämnde Keller, som i sin pionjärstudie The ultimate
spectacle från 2001 argumenterar för att framställningen av krigets
händelser också gav det ideologisk legitimering. I denna process spelade
de visuella medierna stor roll för att överbrygga klyftan mellan krigets
blodsutgjutelse och lidande och det fredstida samhällets föreställningar
kring godhet och rättvisa. 15 När en nation befinner sig i krig kommer
vanligen flera röster till uttryck och olika berättelser formuleras. Oftast
stödjer en majoritet av dessa krigsinsatserna. Under Krimkriget kritiserade
den engelska liberala pressen visserligen den inkompetens med vilken
kriget fördes, men denna kritik handlade inte om att kriget som sådant
borde avslutas. Keller menar att kriget som fenomen är ett hot mot
civilisationen som idé. Detta förhållande gör den kulturella meningsproduktionen
helt central, vilket inte minst de två världskrigen visar. 16
Kulturproduktionens konstanta kamp för att tygla våldets söndrande
karaktär gör att den under ett krig är än mer intensiv och mångfacetterad
än någonsin ett fredstida samhälles. 17 En undersökning av hur visuella
och textmässiga framställningar av kriget transporterades, cirkulerade
och framställdes i samtidens medier blir sålunda på samma gång en undersökning
av krigets kultur.
I det följande står den illustrerade pressen och Krimkriget i fokus. Inledningsvis
tecknas en kort historik över Krimkriget. I nästa steg beskrivs
hur Krimkriget framställdes genom 1850-talets mediesystem där den illustrerade
pressen på många sätt var en relativ nymodighet. Den illustre-
en ”fortgående illustration i taflor” — 203