1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
åsstuga. Bexells stenar kan liksom Hazelius personhistoriska samling förstås<br />
som ett uttryck för tanken att nationens kulturarv inte bara bestod<br />
av ”de namnlösa generationernas verk” utan också av ”de enstaka skapande<br />
personligheternas”. 40 Som företeelser framträder både Nordiska<br />
museets personhistoriska samling och Bexells talande stenar som återspeglingar<br />
och materialiseringar av det samtida <strong>mediesystem</strong>ets upptagenhet<br />
vid det biografiska och dess kanon över berömda personer. I fallet<br />
Bexell stöds detta inte minst av det faktum att denne prenumererade på<br />
Ny Illustrerad Tidning, samt att namninskriptionen carlyles intar en central<br />
plats på en enskild klippvägg. 41 Stenarna ger sig därmed tillkänna<br />
som ett monument över de idéer och personer som inte bara präglade<br />
den illustrerade pressen och Thomas Carlyles inflytelserika bok On heroes<br />
and hero worship från 1841, utan överhuvudtaget stora delar av det sena<br />
<strong>1800</strong>-<strong>talets</strong> <strong>mediesystem</strong>.<br />
Detta <strong>mediesystem</strong> – såväl nyhetsmedier som minnespraktiker – både<br />
svarade mot och framkallade en efterfrågan på information om bemärkta<br />
män och kvinnor. Tillsammans gav medierna upphov till en biografisk<br />
diskurs som genom kulten av det unika och privata även kunde förse vardagliga<br />
ting med en biografiskt betingad aura. På samma sätt som Samuel<br />
Smiles menade att levnadsberättelser eller porträttbilder förmedlade<br />
ett slags kontakt med de ryktbara – ”en länk som förenar oss med en högre<br />
och bättre natur än vår egen” 42 – skulle andra beskriva autografer,<br />
handskrifter och ting som länkar genom vilka en intim förbindelse kunde<br />
upprättas med frånvarande offentliga personligheter. Genom att beskåda,<br />
beröra eller äga ett föremål som tidigare slitits och nötts av en omskriven<br />
författare, vetenskapsman eller artist, föreföll vanliga människor<br />
komma nära de personer som regelbundet porträtterades i ord, bild, sten<br />
och brons.<br />
Nordiska museet och berömmelsens kulturhistoria<br />
Under <strong>1800</strong>-<strong>talets</strong> sista decennier framträder intresset för personlig memorabilia<br />
som en etablerad och integrerad del av kändiskulturen i Sverige.<br />
Kalendern Nornan berättade 1891 hur materia som välsignats med en<br />
idols beröring emellanåt hanterades av hängivna beundrare. Någon hade<br />
buteljerat en firad violinists tvättvatten, och ofta hade kvinnor tagit sig<br />
in i den stilige tenoren Arvid Ödmanns farstu, och med lidelse ”tryckt det<br />
celebra dörrhandtaget”. 43 Det kommersiella och mediala spektaklet kring<br />
luftseglaren Viktor Rollas död 1890 skapade också ett begär efter materiella<br />
minnen. Då Rollas döda kropp förevisades på Karolinska institutets<br />
mediernas livrustkammare — 1
Change language