1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

26 Ibid., 74.
27 Joseph Schumpeter, History of economic analysis (London: Routledge, 1994).
28 På ett liknande sätt har man arbetat inom vetenskapshistorien när man närmat
sig en systemansats med mediala förtecken. Vetenskapens praktiker har
tolkats utifrån olika representationsformer, och man har studerat hur utbytet
mellan olika publiker och institutioner varit avgörande för både kunskapsproduktionen
och kunskapsspridningen. Medierna har i den meningen konstituerat
vetenskap som samhälleligt fenomen. En diskussion om fältet hittas
i Dick Kasperowski, Vetenskap, media, allmänhet (2001; Göteborg: Institutionen
för idéhistoria och vetenskapsteori, 2003). Ett epokgörande arbete är
Steven Shapins och Simon Schaffers Leviathan and the air-pump: Hobbes, Boyle
and the experimental life (1985). Ett par svenska bidrag som inspirerat är Sven
Widmalm, Det öppna laboratoriet: Uppsalafysiken och dess nätverk, 1853–1910
(Stockholm: Atlantis, 2001), särskilt kapitlet ”Den vetenskapliga offentligheten”,
och Anders Ekström, red., Den mediala vetenskapen (Nora: Nya Doxa,
2004). Även om dessa forskare inte talat om förhållandet mellan vetenskap
och medier i termer av system, är parallellerna uppenbara. I dessa studier har
man också prioriterat närgångna fallstudier på ett sätt som ligger nära den
föreliggande ansatsen.
1800-talets medier — 25