1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Förhållandet mellan olika nyhetsmediers tidsaspekter uppmärksammades<br />
också av samtidens ledande aktörer: Direktören för Svenska Telegrambyrån,<br />
A.H.E. Fich, hade ett intresse av att framhålla telegrammens<br />
företräde, och sammanfattade förhållandet mellan telegram- och brevnyheter<br />
på följande vis:<br />
Förr kommo underrättelserna, nyheterna, allmänheten till handa uti – om<br />
vi så får uttrycka oss – stora klumpar. Man intresserade sig då i främsta<br />
rummet för resultaten i deras helhet och undersökte först efteråt detaljerna.<br />
Nu deremot mottager man sina underrättelser så att säga under sjelfva<br />
handlingens gång. Man följer, oförhindrad af afståndet, händelsen i dess<br />
särskilda skeden. 30<br />
Fich framhöll skillnaderna och målade upp en bild av hur den läsande publiken,<br />
till skillnad från förr, nu ”oförhindrad af afståndet” kontinuerligt<br />
kunde följa händelseförloppen. Att telegrammen i många tidningar fortsatt<br />
återgavs som de ”klumpar” Fich tillskrev historien, rimmade illa med<br />
den optimistiska syn på teknikutvecklingen (och affärsmöjligheterna)<br />
som han företrädde.<br />
Privat konsumtion<br />
Hur bruket av telegram såg ut i det som Edgerton kanske skulle kalla en<br />
resursfattig region kan åskådliggöras genom ett exempel från det nordliga<br />
Piteå. Där saknades förutsättningar för en kommersiellt bärkraftig<br />
nyhetspress. Ortens befolkning var liten och kommunikationerna besvärliga,<br />
särskilt vintertid då ångbåtstrafiken ofta frös inne. En särpräglad<br />
rutin utvecklades där under dansk-tyska kriget, då den lokala tidningen<br />
Norrbottens-Posten fick sina telegram betalda av nyhetshungriga medborgare.<br />
Dessa hade på egen hand ordnat så att de senaste nyheterna mot<br />
en avgift telegraferades från Stockholm. Den nionde januari meddelade<br />
tidningen sina läsare det arrangemang som skulle garantera dem snabb<br />
tillgång till de viktigaste utrikesnyheterna. Redaktören redogjorde för<br />
avtalet, enligt vilket de telegram som inkommit till och med fredag kväll<br />
eller lördag morgon, kunde publiceras på den andra dagens afton, det vill<br />
säga lördag kväll. 31 Tidningens telegrafnyheter tillhandahölls med andra<br />
ord av stadsbor, som kanske i nästa led köpte tidningen, och där fick se<br />
sina egna telegram återgivna.<br />
Ordningen tycks ha varat ända till 1870, då ett mera organiserat samarbete<br />
inleddes medborgarna emellan. Detta är ett fascinerande exempel<br />
36 — jonas harvard