1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

”Krigs-teatern” som bland annat visade Kronstads fästning och stad, tre
vyer från de allierades anfall av fästningen Bomarsund på Åland i augusti
1854 och det ”stora slaget vid Alma”. 37 Några veckor senare annonserade
Andersén igen och berättade att kabinettet, beläget på samma adress
som där storpanoramat visades, utökats med två stora målningar ”af nyare
krigshändelser”: ”Hufvuddrabbningen vid Alma den 30 September
1854 och Utfallet mot Seabastopol den 5 December 1854”. 38 Vid sidan
om efemära och rumsliga medieformer som föredrag, reliefer, panoramor
och målningar av dagsaktuella motiv återfanns också olika typer av
tryckta medier. Under hösten 1854 gavs stockholmarna möjligheten att
inhandla olika skrifter som handlade om Krimkriget eller de krigförande
länderna. I utbudet återfanns titlar som Ryssland under Czarväldet,
Anteckningar om Ryssland, under ett vistande i Petersburg och en utflygt till
Moskwa och Kriget emellan Ryssland och Turkiet: Försök till krigshistorisk
skildring. 39 Tillsammans gav mångfalden medieformer den intresserade
goda möjligheter att fördjupa sig i den pågående konflikten.
Kartor över olika krigsskådeplatser blev under Krimkriget ”ytterst
kuranta varor” och utgjorde ytterligare en medieform som syftade till att
skapa en gripbar bild av pågående konflikt. Redan i början av mars 1854
meddelade Åbo Tidningar att ”en karta öfver den rysk-turkiska krigsskådeplatsen”
var under arbete på ett stentryckeri i staden, och i Paris kunde
man köpa näsdukar med avtryck från krigsteatern vid Donau. 40 Kartor
förekom frekvent i de stora europeiska illustrerade veckotidningarna och
de kartor som återfanns i Illustrerad Tidning och Illustreradt Nyaste Söndags-Magasin
hämtades i de flesta fall därifrån. Kartor förekom också i
dagspressen, även om det var ovanligt. 41 Ibland medföljde de den illustrerade
veckotidningen som ”bihang”, men det var också möjligt att bara
inhandla kartan. Jämsides med ovan nämnda medieformer erbjöds
svenskarna också möjligheten att införskaffa spelet om Sevastopols
belägring där spelarna kunde utgå från fyra positioner: ”Franska Belägringsarméns
Läger”, ”Engelska Belägringsarméns Läger”, ”Ryska Undsättningstruppernas
Läger” och ”Fästningens Garnison”.
Alla dessa medieformer var beroende av nyetablerade kommunikationstekniker.
Nyheternas snabba tidsmässiga och geografiska förflyttning
lyftes fram av tidningarna. Denna uppmärksamhet synliggjorde
mediesystemets infrastrukturella förutsättningar. Under rubriken ”Utrikes
Nyheter” kunde exempelvis göteborgarna följa Krimkriget i Götheborgs
nyare Handels- och Sjöfarts-Tidning. Det inledande stycket innehöll
oftast utförlig information om varifrån nyheterna hade hämtats och hur
nyheterna hade rest. Ett illustrativt exempel står att finna i början av
20 — magnus rodell