1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

skotske författaren Samuel Smiles böcker Self help och Character, från 1859
respektive 1871, stort genomslag. De översattes och bearbetades även för
den svenska marknaden, och utkom i ett stort antal upplagor under senare
delen av 1800-talet. 25 Stommen i de båda volymerna utgörs av goda
exempel och förebilder, berättelser om ”vetenskapens, litteraturens och
konstens stora män”. 26 Smiles böcker kan sägas ge uttryck för ett slags
hushållsreligion där hemmet anses vara samhällets kärna. Den bärande
tanken handlade om att de dygder och moraliska koder som hade inlärts
i hemmet skulle stärka nationalkaraktären om de också praktiserades i
det offentliga livet. 27
De biografiska berättelserna om förebildliga män fokuserade också i
stor utsträckning på deras roll i hemmet och familjelivet. En mans verkliga
karaktär, menade Smiles, bedömdes bättre utifrån hans levnadssätt i
det privata ”än genom den offentliga utställning han gör af sig sjelf som
författare, som vältalare eller statsman”. 28 Samtidigt var den offentliga
exponeringen förstås en helt avgörande förutsättning för att en människas
privatliv skulle anses intressant nog att studera, och offentliggöra. Ett
sådant spänningsfält mellan det privata och det offentliga omgärdade
också kulten av autografer och handskrivna manuskript, vilka först mot
bakgrund av den ökade tillgången på publicerade och tryckta texter kom
att framstå som ovanliga och unika, och som vittnesbörd om den offentliga
författarens privata och, för allmänheten, okända sidor. 29
Biografin blev på många sätt en populär genre under 1800-talet. Romantikens
litterära genikult präglades i hög grad av ett intresse för stora
mäns karaktärsdrag och privata levnadsöden, något som inte minst periodens
litterära tidskrifter gav uttryck för. 30 Och precis som snillebeundraren
i Carl Anton Wetterbergs novell intresserade sig mer för skalderna
än för deras litteratur, skulle en av dennes idoler – romantikern P.D.A.
Atterbom – ge uttryck för en sådan genikult i sin gärning som litteraturhistoriograf,
inte minst i Svenska siare och skalder, utgiven 1841 till 1855,
där redan titeln röjer dess prägel av kult och beundran. James Partons Famous
Americans of recent times från 1867 och George Makepeace Towles
Certain men of mark: Studies of living celebrities från 1880 är andra exempel
på hur framgångsrika mäns levnadsberättelser samlades sida vid sida i
bokform. Men som genre kom biografin även att utmärka museisamlingar,
utställningar, illustrerade tidskrifter, vaxkabinett, statyinvigningar
och andra medieformer. Något av en biografisk hyllningsideologi vars
mål var att uppmärksamma nationens mest framstående medborgare
kom att ge prägel åt text, bild och materialitet. Caterina Albano menar
att grundandet av National Portrait Gallery i London 1859 och premiär-
mediernas livrustkammare — 1 5