1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

telegraf utgjorde systemförutsättningar. Dessa landvinningar blev i sig
till nyheter i flera av samtidens medieformer och utgjorde förutsättningar
för den typ av rapportering som exempelvis Illustrerad Tidning bedrev.
Polariseringen mellan civilisation och barbari började cirkulera i den
engelska pressen efter att ryssarna hade anfallit den osmanska flottan i Sinope.
År 1855, i skildringen The campaign in the Crimea, kallade George
Brackenbury slaget en ”avskyvärd slakt”. I början av 1854 beskrevs ryssarna
i Illustrated London News som ”barbarer” som i ”blodtörstiga svärmar
hotade inte bara Europa utan också Civilisationen”. 78 Detta drama, att
civilisationen hotades av barbariet, formulerades även i svenska medier.
I nummer 21 av Illustrerad Tidning saxades en text ur Illustrated London
News där skribenten fastslog att kriget bröt ut för att det ”barbariska
Ryssland anföll det barbariska Turkiet, som det trodde sjukt och döende,
och mängden af det barbariska Europas stater förblefvo åskådare [---]
Frankrike och England voro de enda som häfdade Europas rätt att kalla
sig en samling civiliserade samhällen”. Några nummer tidigare konstaterades
att de västeuropeiska staterna genom kriget hade möjligheten att
trygga den europeiska civilisationen ”mot den all andlig utveckling förqväfvande
öfversvämning, hvarmed den hotas af de asiatiska horder, som
fått fast fot uti nordöstra delen af vår verldsdel”. 79
Civilisationens kamp mot barbariet utvecklades i en annan text, också
saxad ur Illustrated London News, men denna gång publicerad i Götheborgs
nyare Handels- och Sjöfarts-Tidning dagarna före jul 1854. Här beskrevs
kriget som att England och Frankrike kämpade för sanning och
rättvisa, och i förlängningen civilisationen, medan Ryssland ”strider för
att försvara lögnen, orättfärdigheten och inkräktningsanspråk, hvilka,
om de hade framgång, skulle störta civilisationen och föra Europa århundraden
tillbaka.” 80 I dessa exempel, liksom i de engelska, framställdes
ett tydligt symboliskt gränsdragande mellan västerlandet och österlandet,
mellan occident och orient, mellan civilisation och barbari. Som
Michèle Martin visat kan man ta dessa skrifter till hjälp för att förstå
illustrationernas roll för historiska förändringar av nationalismen och
föreställningar om ett vi som står mot ett de andra. 81
I nummer 24 hade det ryska ”barbariet” förlagts betydligt närmare
Sveriges gränser. Sommaren och hösten 1854 blev Östersjön och de befästningar
som fanns på olika håll föremål för stridigheter. I augusti hade
engelsk flotta och fransk trupp erövrat och förstört Bomarsunds fästning
på Åland. Under våren 1855 berättade Illustrerad Tidning att från Östersjön
kom endast rapporter om ”rekognosceringar och skärmytslingar”. I
222 — magnus rodell