1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

sina ståndpunkter i aktuella frågor. 46 Sådana möten genomfördes under
1865 i många städer i Sverige, och beskrivningar av hur de, och i förekommande
fall middagarna, förlöpt var en viktig del i tidningarnas rapportering
från reformarbetet. Referat från dessa middagar bidrog liksom
rapporter från många av de övriga aktiviteterna till att etablera reformstödets
sociala och geografiska distribution.
Det uttalade syftet med flertalet av dessa möten var, i enlighet med
organisationskommitténs intentioner, att upprätta namnlistor till stöd
för förslaget. Petitioner och namnlistor har i historien haft en dynamisk
relation till undertecknarnas sociala status. Den sociala dimensionen
hade både en moralisk och en demografisk sida. I moraliskt hänseende
kunde en bred spridning bland folklagren av undertecknarna översättas
till åsikternas representativitet för meningen hos nationens ”folk”. Samtidigt
finns exempel från England, där organisatörer av namnlistor, snarare
än att samla så många namn som möjligt, begränsat deltagandet till
att endast vara öppet för exempelvis jordägare. 47 Detta gjordes för att visa
att man inte bara hade de lägre klassernas stöd utan även de bildade eller
besuttna åsikterna på sin sida. När i slutskedet av agitationen de 58 913
underskrifterna redovisades för justitiestatsministern den 26 oktober
1865, åtföljdes listorna av en statistisk sammanställning av undertecknarnas
sociala tillhörighet. Av denna framgick att 316 adelsmän, 805 lärare,
413 stadsfullmäktige och magistratspersoner, 1 751 civila ämbets- och
tjänstemän, 472 militära dito, 2 989 handlande, 4 657 fabriks- och hantverksidkare,
1 237 bruksägare och bergsmän, 162 husägare i stad, 24 litteratörer
samt 425 personer utan uppgivet yrke undertecknat namnlistorna.
Det avgjort största antalet underskrifter kom dock från kategorin
större och mindre jordägare, av vilka 45 163 personer satt sitt namn på
listorna. 48 Den noggranna sammanställningen av antal undertecknare
från vardera yrkesgrupp gav ett rationellt och precist skimmer åt det som
riskerade att avfärdas som endast en samling namn utan politisk substans.
Uppdelningen på yrken stärkte också intrycket att den opinion
som undertecknarna ställt sig bakom hade en bred social distribution.
En annan viktig del i arbetet för att påverka opinionen var de uppvaktningar
där företrädare för vissa centrala åsiktsgrupperingar begärde audiens
hos monarken eller dennes ministrar för att betyga sitt stöd för reformen.
Exempelvis gjordes sådana besök av bland annat bondeståndet, studentrörelsen
och enskilda reformsällskap. Dessa följdes noggrant i pressen,
och den 29 november rapporterades i en lång artikel om alla de deputationer
som anlänt till Stockholm från olika delar av landet och att justitieministern
i sitt ämbetsrum föregående dag mottagit deputationer från inte
medial mobilisering — 111