1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

är att ringa in några av de idéer, praktiker och diskurser mot vilka tillblivelsen
av Nordiska museets personhistoriska samling kan förstås. Framför
allt fokuserar uppsatsen på de kulturellt och mediehistoriskt betingade
processer som under senare delen av 1800-talet gjorde kända personers
ägodelar aktuella som reliker och samlarobjekt. Genom att uppmärksamma
relationen mellan berömmelsens medialitet och dess materialitet
är avsikten att dels historisera en fortfarande aktuell företeelse,
dels att diskutera dess drivkrafter och funktioner under senare delen av
1800-talet.
Från medier till materialitet
Termen ”parasocial interaktion” introducerades på 1950-talet för att beskriva
det slags illusoriska sociala samspel mellan mediekonsumenter och
mediepersonligheter som de moderna massmedierna föreföll upprätta. 6
Denna typ av interaktion uppfattades som något nytt, och som något specifikt
för då förhållandevis nya medieformer som radion, filmen och i synnerhet
televisionen. Mycket tyder emellertid på att liknande föreställningar
om en intim och dialektisk publikrelation kunde etableras inom ramarna
för 1800-talets mediesystem. Thomas Baker, som studerat 1850-talets
litterära kändiskultur, har påpekat att 1900-talets stora drömfabriker –
Hollywood och televisionen – inte uppfann fascinationen för kändisar,
utan förde vidare en tradition från åtskilliga decennier tillbaka. 7 Givetvis
spelade andra typer av medier, också längre tillbaka i tiden, en liknande roll
för uppkomsten av kulter kring offentliga personer. Peter Burkes studie av
hur den offentliga bilden av Ludvig XIV utformades, visar till exempel att
dramatik, poesi, medaljer, musik, arkitektur, statyer och målningar under
1600-talet kunde tas i bruk på ett systematiskt sätt i syfte att iscensätta illusioner
och legitimera politisk och personlig makt. 8
Kändiskulturen blir förstås mer påtaglig och genomgripande under
1900-talet, i takt med att formerna för att representera individer blir fler
och mer tillgängliga. Även berättelserna om hur människor knyter an till
enskilda celebriteter blir fler. Från Hollywoods första skede finns åtskilliga
exempel på beundrare som samlar reliker från filmstjärnor – en använd
tvål, en bit tuggummi, en cigarettfimp, eller till och med ett grässtrå
från idolens gräsmatta. 9 Redan under senare delen av 1800-talet framträder
emellertid kändiskulturen och fascinationen för materiella minnen
från berömda personer som intimt sammanflätade och påtagliga fenomen.
Värdet av autografer, handskrifter och autentiska personrelaterade
objekt erkändes såväl av kommersiella aktörer och nöjesetablissemang
1 0 — andreas nyblom