1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

för sig, och att medieinstitutioner fortfarande, implicit eller explicit,
menar att de tillhandahåller en blick på vad som sker runt om i världen
inför en publik de säger sig representera torde vara en truism.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------noter
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
1 Det var emellertid inte Ålund utan Per Erik Svedbom som kom att axla
redaktöransvaret för tidningen. Se Eric Johannesson, Den läsande familjen:
Familjetidskriften i Sverige 1850–1880 (Stockholm: Nordiska museet, 1980), 79.
”Anmälan och profblad”, Illustrerad Tidning 9/12 1854.
2 ”Anmälan och profblad”, Illustrerad Tidning 9/12 1854. Såväl provnumret som
de första årgångarna av Illustrerad Tidning saknade paginering.
3 Eric Johannesson, ”Med det nya på väg (1858–1880)”, Den svenska pressens
historia, II, Åren då allting hände (1830–1897), red. Karl Erik Gustafsson & Per
Rydén (Stockholm: Ekerlid, 2001), 206.
4 För en diskussion av ett bredare mediebegrepp se exempelvis Anders Ekström,
Solveig Jülich & Pelle Snickars, ”Inledning: I mediearkivet”, 1897: Mediehistorier
kring Stockholmsutställningen, red. Ekström, Jülich & Snickars (Stockholm:
SLBA, 2006), 17, och Magnus Rodell, ”Medier och materiell kultur:
Vitryska städer, värmländska skansar och den rumsliga vändningen”, Mediernas
kulturhistoria, red. Solveig Jülich, Patrik Lundell & Pelle Snickars (Stockholm:
SLBA, 2008), 275f.
5 Denis Judd, The Crimean war (London: Hart-Davis, MacGibbon, 1975), 7.
6 Se exempelvis Christopher J. Gill & Gillian C. Gill, ”Nightingale in Scutari:
Her legacy reexamined”, Clinical Infectious Diseases, vol. 40, 2005, 1799–1805.
Scutari är nuvarande Üsküdar.
7 Marta Hirn, Från Bomarsund till Sveaborg: Kriget 1854–1855 (Helsingfors:
Holger Schildts Förlag, 1956), 17f.
8 Rubert Furneauxs biografi från 1944 har den i sammanhanget illustrativa
titeln The first war correspondent: William Howard Russell of the Times. Att Roger
Fenton skulle varit den förste krigsfotografen avfärdas av Clive Ponting i The
Crimean war: The truth behind the myth (London: Chatto & Windus, 2004), xi,
som lyfter fram Karl Baptist von Szathmari och dennes fotografier av Donaukampanjen
1853, vilka visades på världsutställningen i Paris 1855.
9 Ulrich Keller, The ultimate spectacle: A visual history of the Crimean war (Australia:
Gordon and Breach Publishers, 2001), ix.
10 Jämför exempelvis Keller, 27.
11 Se exemplevis Michèle Martin, Images at war: lllustrated periodicals and constructed
nations (Toronto: University of Toronto Press, 2006), 13, och Alan Palmer,
The banner of battle: The story of the Crimean war (London: Weidenfeld and
Nicolson, 1987), xi.
12 ”Anmälan och provblad”, Illustrerad Tidning 9/12 1854. Ett liknande påståen-
en ”fortgående illustration i taflor” — 225