1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

Konsumtionskulturernas visuella påtaglighet genererades också som en
följd av den första varumärkeslagen från 1884, med vars skydd det plötsligt
blev meningsfullt för fabrikörer att skapa unika namn, symboler och
emblem och systematiskt sprida dem i massupplaga för att göra det egna
varumärket eller fabrikatet känt. Reklamhistoriskt brukar just 1880-talet
beskrivas som upptakten till reklamsamhällets uppkomst, då varureklamen
gjorde entré och annonsen fick ett nytt ansikte. 53 Här hemma
kom genombrottet för den svenska grafiska branschen under decenniet,
antalet skyltmålare i staden fördubblades och glasmålarfirmorna mer än
trefaldigades. 54 Fabriksmärken, symboler och varunamn målades på
brandgavlar, plank och portinramningar och dök upp i tidningarnas annonsspalter.
Sammantaget kan man säga att de kommersiella miljöerna
i Mallanders Stockholm vidgades, tog sig nya uttryck såväl visuellt och
materiellt som socialt, då människor rörde sig i de expanderande miljöerna,
konsumerade nya intryck och började fönstershoppa.
Butikerna utvidgade sina sortiment, varierade och specialiserade dem. 55
Mallander betonar också den rika mångfalden och beskriver målande
sortimentens karaktär. Butiksinnehavarna satsade på betjäning, inredning
och flärd i det kommersiella rummet vilket Mallander tar fasta på. Han
lyfter särskilt fram handlarens renommé, erfarenhet, tradition, yrkesskicklighet
och erbjudanden av moderna faciliteter. Priset var ett viktigt
konkurrensmedel, något han ständigt återkommer till i vistexterna.
Affärslivet började under 1880-talet uppvisa en tydligare differentiering,
också det som en följd av den hårdnande konkurrensen. Detaljhandlarna
riktade sig tydligare antingen med billigare utbud till en mer
folklig publik, eller med mer exklusiva varor till en mer välbeställd kundkrets.
Det gällde i synnerhet för beklädnadsbranschen, vilket även syns i
Mallanders marknadsföring. Rahms billiga och stora lager ställs i bjärt
kontrast till det mycket exklusiva och dyra sidenmagasinet för noblessen.
Även delikatessbutiker, som lovsjungs av Mallander, dyker upp inom
livsmedelshandeln som nya butiksformer. Detsamma gäller mer fashionabla
butiker för guld- och silversmide, som Öhman och Hallberg, omskrivna
i visorna i motsats till billigare basaraffärer som sålde bijouterier
och enklare smycken. Det viktigaste konkurrensmedlet för affärsmännens
rörelser var emellertid läget nu när staden snabbt byggdes ut och
omformades med högre koncentration av de kommersiella stråken. Och
som vi sett i exemplen ovan präntar Mallander verkligen in adressen.
begärets locksång — 165