1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
okförlagen decennierna efter 1850. Denna segmentering gick naturligtvis<br />
hand i hand med övrig samhällsutveckling då medelklassen ekonomiskt<br />
och politiskt på allvar blev en kraft att räkna med. Parallellt med<br />
detta etablerades också en mängd arbetar- och folkrörelseförlag, som<br />
stod för en alternativ offentlighet vid sidan av den som dominerade på<br />
kultursidorna och inom akademierna. 25 Samtidigt som det bildade kretsloppet<br />
konstituerades främst i Stockholm och de större städerna kan man<br />
notera andra kretslopp regionalt och lokalt kopplade till intressegrupperingar,<br />
i första hand olika folkrörelser samt fackliga och politiska organisationer.<br />
Dessa rörelsers publicistiska vägar har starkt präglat den svenska<br />
kulturen på bredden, särskilt under de sista decennierna av <strong>1800</strong>-talet<br />
och det begynnande 1900-talet. Här bör man också betona framväxten<br />
av kvinnorörelsen och de kvinnliga författarnas nätverk som viktiga<br />
deloffentligheter. 26<br />
Mediekritik, kulturhistoria och litteraturforskning<br />
I framställningar om den moderna mediehistorien diskuteras ofta problemen<br />
med maktkoncentrationen inom medierna och dess negativa konsekvenser<br />
inom det som nu närmast kan betecknas som ett globalt <strong>mediesystem</strong>.<br />
Kritik riktas mot likriktning och styrning av medierna i händerna<br />
på en maktägande elit. <strong>1800</strong>-<strong>talets</strong> medier och medieföretag är till omfattning<br />
och storlek inte jämförbara med dagens, men likartade farhågor yppades<br />
i samband med de kommersiella bokförläggarna. Den konservativa<br />
mediekritiken på 1830-talet hade självklart häftesserierna som ett av sina<br />
främsta hatobjekt. Ett talande exempel på hur tidningsmannen och förläggaren<br />
Hierta fick utstå kritik för sin dominerande maktposition som<br />
publicist finner man i Freja den 11 juli 1837 under rubriken ”Litterär industri”:<br />
Det har nemligen hos oss uppstått en besynnerlig spänning deraf, att Aftonbladet<br />
sökt uttränga alla andra tidningar hos publiken, medan dess<br />
Utgifvare på samma gång kastat sig på alla slags öfriga litterära förläggarspekulationer.<br />
Den som, såsom publicist, har lätt att meddela en stor allmänhet<br />
hvad han behagar, har också lätt att rekommendera sina egna<br />
förlager, medan han undertrycker andras. Man har exempel på, att AftonbladsRedaktionen,<br />
af enskilt agg till en förläggare, tillsagt i sitt kontor, att<br />
inga annonser om hans förlager införas i bladet, under det likväl Aftonbladet<br />
oupphörligt i hvarje nummer förklarar sig vara ett annonsblad. 27<br />
skönlitterära häftesserier —
Change language