1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

ade pressen möjliggjorde varierande visualiseringar av den värld vilken
den förmedlade. Här spelade exempelvis panoramiska översiktsbilder
och kartor en central roll. Efter diskussionen av detta försöker jag utifrån
den samtida uttolkningen, att Krimkriget innebar att civilisation konfronterades
med barbari, diskutera vad för slags berättelser och representationer
mediesystemet gjorde möjliga att skildra.
Krimkriget
Krimkriget var det mest omfattande och storskaliga krig som utspelade
sig i Europa under seklet mellan Napoleonkrigens slut 1815 och första
världskrigets utbrott 1914. 18 Trots detta har det i många sammanhang
fallit i glömska. Därför kan det vara på sin plats att säga några ord om
denna konflikt som utspelade sig inte bara i Svarta havet och på Krim
utan också i Östersjön, Arktis, Stilla havet och Kaukasus. Under våren
1853 blev läget alltmer spänt mellan Ryssland och det osmanska imperiet
i Svartahavsområdet. Dessa stormakter hade likartade intressen i Mellanöstern,
på Balkan och i östra Medelhavet. Den kritiska frågan handlade
om vem som skulle få utöva skyddsrätt över de kristna i de osmanska
delarna av Palestina. De ortodoxt kristna stod under ryskt beskydd
och de katolskt kristna under franskt. Den osmanske sultanen avvisade
med stöd av den franske kejsaren Napoleon III de ryska kraven på att få
utöva skyddsrätt för alla de kristna i det osmanska riket. I historieskrivningen
brukar detta lyftas fram som den förevändning tsar Nikolaus I
behövde för att gå till anfall. I juli marscherade ryssarna in i furstendömena
Moldava och Valakiet, i nuvarande Rumänien, och i oktober
förklarade Turkiet Ryssland krig. Ledarskikten i England och Frankrike
upplevde denna utveckling som hotfull. Om ryssarna erövrade
Konstantinopel skulle de behärska Svarta havets utflöde i östra Medelhavet.
Den som kontrollerade dessa områden skulle inta en särställning i
den europeiska maktpolitiken. 19
Den sista november 1853 anföll den ryska flottan den turkiska som
låg för ankar i den nordanatoliska hamnstaden Sinope. För första gången
i historien använde den anfallande ryska flottan spränggranater. För turkarnas
del var resultatet förödande. Alla osmanska skepp utom ett förstördes
och tusentals sjömän dog. Anfallet resulterade i en våg av indignation
i Paris och London. Krigsförberedelserna drog igång och i slutet
av mars 1854 förklarade Frankrike och England Ryssland krig. I mitten
av maj 1854 hade tiotusentals franska och engelska soldater samlats kring
Gallipoli och Dardanellerna i nuvarande Turkiet. De allierades mål – att
204 — magnus rodell