1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

utgivningen av Dictionary of national biography 1885 kan ses som närbesläktade
projekt där kända personers porträtt och levnadsberättelser användes
som verktyg för att forma moraliska och sociala normer. 31 Som
svenska motsvarigheter framstår till exempel porträttsamlingen över bemärkta
medborgare som öppnade på Gripsholms slott 1822, samt de under
1890-talet utgivna flerbandsverken Märkvärdiga qvinnor och Den
svenska odlingens stormän. 32
Biografiska texter hade sedan länge väckt ett begär efter visuella och
materiella representationer, efter att beskåda och beröra de ryktbara. Fotografiets
kommersialisering bjöd därför på nya möjligheter, och kom att
göra kändiskulturen mer påtaglig och synlig, även för eftervärlden. Den
amerikanska tidskriften Fraser’s Magazine publicerade redan på 1830-talet
ett så kallat ”Gallery of illustrious literary characters”. Varje månad
syntes porträtt av redaktörer, författare, politiker och vetenskapsmän. 33 I
Sverige lanserades Illustrerad Tidning år 1854 med avsikten att erbjuda en
”fortgående illustration i taflor af samtidens märkligaste händelser och
personligheter”. 34 När porträttfotografiet under 1850-talet fick sitt verkliga
genombrott, kom bilder av politiska och kulturella gestalter att medverka
till att allmänhetens förnimmelse av politik och kultur alltmer
orienterades mot personer snarare än mot händelser. 35 Redan i 1860-talets
borgerliga hem var det vanligt med fotografiska paradalbum som,
förutom familjebilder, ofta innehöll reproduktioner av Napoleon och
Garibaldi, av europeiska kungligheter, skådespelare och författare. 36 ”I
alla tider”, konstaterade en skribent i tidskriften För Svenska Hem år 1900,
”har det ju intresserat folk att veta, huru ryktbarheterna taga sig ut, men
först våra dagar har det varit förbehållet att med ljustryckets tillhjälp
sprida kunskapen härom till slott och koja”. 37
De befintliga mediernas fokus på biografisk information, på porträtt
och livsöden, visar hur olika uttryck och representationer påverkade varandra,
men kan också förklara uppkomsten av nya monument, samlingar
och arkiv. Begäret att skapa varaktiga minnen över samtida händelser
och personer präglade både vikingatidens runstenar och 1910-talets diskussioner
om att upprätta ett svenskt filmarkiv. Mark Sandberg har påpekat
att introduktionen av nya medier ofta har åtföljts av ett slags
pseudoreligiös diskurs om reinkarnation och odödlighet. 38 Syftet med att
upprätta monument och andra minnesmedier är förstås att skapa en
beständig dokumentation av något väsentligt för framtiden, att främja
odödligheten. Inte minst kan etablerandet av personmuseer eller Artur
Hazelius personhistoriska samling betraktas som sådana projekt, där
urvalet av minnesvärda personer i hög grad påverkades av det person-
1 6 — andreas nyblom