1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
motrörelse berodde helt enkelt på att det inte fanns någon spridd övertygelse<br />
mot reformen. 73<br />
Slutsatser<br />
Artikeln har diskuterat representationsreformen 1865 utifrån de olika<br />
aktörernas förhållande till tidens <strong>mediesystem</strong> och möjligheter att verka<br />
genom olika medier. Analysen har visat att reformfrågans mediegestaltning<br />
till stora delar speglade en medveten strategi från de ledande aktörerna<br />
på den reformvänliga sidan. Det har också framgått att olika medier<br />
hade olika roller i detta system: petitioner uppdelade efter undertecknarnas<br />
yrken styrkte de reformvänliga åsikternas numerär och sociala<br />
förankring, telegram och rapporter från reformmöten runt om i landet<br />
manifesterade de reformvänliga åsikternas geografiska spridning och<br />
frågans stora aktualitet. Att de olika lokaltidningarnas rapporter integrerades<br />
i Stockholmspressens skriverier stärkte helhetsintrycket att landet<br />
i sin helhet stod bakom reformen. Denna cirkulation får en ytterligare<br />
dimension i ljuset av det faktum att en del av dessa landsortsartiklar kan<br />
ha författats av reformkommitténs företrädare.<br />
Detta breda spektrum av opinionsuttryck återspeglade ett systematiskt<br />
arbete för att genom en stark opinion i landet sätta press på dem som<br />
motsatte sig en reform av landets politiska representation. Kampanjen<br />
förankrades i ett landsomfattande nätverk av lokala representanter och<br />
tog en lång rad mediala former i bruk. De tydligt definierade ståndpunkterna<br />
var fastlagda i rörelsens vägledande skrifter och direktiven för lokalmötenas<br />
utformning. Ställda inför detta väl organiserade och massiva<br />
stöd för det liggande representationsförslaget försökte motståndarsidan<br />
att mobilisera sina egna mediala resurser. Särskilt nyttjades stridsskrifter,<br />
och man sökte använda riksdagen som ett forum för att förmedla kritiska<br />
synpunkter. Försöket att med pengar skaffa sig ett språkrör i pressen torde<br />
däremot ha minskat legitimiteten i argumentationen.<br />
Artikeln har visat hur det var möjligt att med resurser och kontakter vid<br />
mitten av <strong>1800</strong>-talet spela på befintliga strömningar och aktivt bidra till<br />
framväxten av en landsomfattande och enhetlig opinion. Denna opinionsbildning<br />
försiggick inte i något enstaka medium utan integrerade olika uttryck<br />
i en totalitet som väl förtjänar att betecknas som ett system.<br />
De diskussioner som fördes i ständernas slutliga förhandlingar i december<br />
speglade radikalt skiljaktiga synsätt på vad dessa möjligheter<br />
innebar. Reformrörelsens framgångar utgjorde en tydlig manifestation<br />
av hur samspelet mellan olika medier kunde nyttjas, vilket ökade de kon-<br />
medial mobilisering — 11
Change language