1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

utgivna av Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande. 72 Sockenbiblioteket
i näraliggande Slågarp hade ett större tidskriftsurval. Förutom Läsning
för folket tillhandahölls Förr och Nu, Arbetarens vän, Tidning för jordbruk och
Tidning för trädgårdsodling. Tidskrifternas popularitet antyds av att det i
första hand var tidskrifter som nämndes när man lämnade inköpsförslag
på bibliotekets årsmöte. 73 Med ständigt nya nummer var det emellertid
viktigt att tidskriftsinnehållet var noga utvalt. Att så var fallet försäkrade
utgivaren av Förr och Nu i sin anmälan. Tidskriften skulle erbjuda en verkligt
lärorik och underhållande läsning ”hvilken föräldrar och uppfostrare
alltid och utan tvekan tryggt kunna lemna äfven i ungdomens händer”. 74
Kontrollen över läsningen försvårades emellertid när successivt allt
fler prenumererade på och läste tidningar på egen hand. Att sockenbiblioteken
inte kunde ersätta tidningsläsningen utan på sin höjd erbjuda ett
alternativ stod klart för många debattörer. Begäret efter nyheter var
starkt, och tidningar var spridda över hela landet, menade en skribent i
Läsning för folket 1871. ”De som börjat med att läsa tidningar en gång i
månaden, skola snart försöka få dem en gång i weckan och skola längta
efter att få dem hwarje dag.” 75 Inköpen till sockenbiblioteken hade svårt
att tävla med tidningar som erbjöd en ständigt ny läsning. I Slågarpsbibliotekets
Förr och Nu hette det att en utebliven nyhetstidning ”vore för en
nutidens menniska något högeligen plågsamt, ett så urmodigt tillstånd
skulle han knappast kunna sätta sig in i”. 76
Att sockenbiblioteken aldrig blev någon succé skylldes just på den utbredda
tidningsläsningen. I sina femårsrapporter från 1800-talets andra
halva rapporterade landshövdingarna återkommande om hur intresset för
biblioteken minskade och att ”hågen för läsning öfverflyttats på allmänna
tidningar”. 77 Verner Söderberg konstaterade i en översikt 1901 att tidningarnas
omväxlande och lättlästa innehåll gjorde att bibliotekens bokbestånd
hade svårt att locka. 78 Tidningsläsningen i Äspö är det svårt att veta något
om, men att bibliotekslånen minskade kraftigt redan efter några år framgår
av lånejournalen. År 1873 gjordes sammanlagt 136 lån, 1876 bara 13.
Avslutning
Blanchs Café och Äspö sockenbibliotek fungerade som noder där delar av
mediesystemet sammanstrålade. Platserna fick emellertid olika funktioner
och de medier som tillgängliggjordes på kaféet var helt andra än de
som fanns på biblioteket. När både producenter och konsumenter av medier
ökade i antal blev systemet alltmer decentraliserat. Sockenbiblioteket
kan ses som ett försök att centralisera systemet genom att ta politisk kon-
lässcener — 5