1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

De listor på böcker lämpliga för sockenbibliotek som togs fram av
bildningsvänner och skolinspektörer dominerades av praktiskt inriktade
skrifter om jordbruk och slöjd, allmänreligiösa skrifter, historia, geografi
och reseskildringar, biografi och naturkunnighet. 68 I arkivet efter Äspö
sockenbibliotek finns ingen fullständig bokförteckning bevarad, men i
lånejournalen framgår vilka skrifter som faktiskt lånades ut – vilket är
nog så intressant. I stora drag överensstämmer litteraturen i Äspö med
den rekommenderade. Till de oftast utlånade titlarna hörde Anders
Fryxells Berättelser ur svenska historien, Arvid August Afzelius Svenska folkets
sagohäfder och årgångar av Läsning för folket – verk som också förekom i
folkskoleinspektionens inköpsförslag. Andra böcker som förekom både i
Äspö sockenbibliotek och på inspektionens lista var Esaias Tegnérs Axel
och Fritiof saga, Läsebok för folkskolan, Nicolovius Folklifvet i Skytts härad,
Lantbruks-Praktika, Carl Kastmans Verldshistoriska bilder, John Bunyans
Christens resa och K.A.G.E. Glasers Berättelser ur Guds rike. De böcker som
avvek från de rekommenderade var av samma typ, ofta andra titlar av redan
rekommenderade författare – exempelvis Andreas Listovs Mårten
Luthers lefnad istället för rekommenderade Luther i sitt hem av samme författare.
69 Om böckerna verkligen lästes kan de mycket väl ha bidragit till
att sprida både kunskaper och kristen sedlighet.
På Blanchs Café var läsningen en annan. En ”Minnes- och Formulär
Bok” i kaféarkivet anger att elva svenska och tio utländska tidningar tillhandahölls
år 1881. Bland de svenska fanns huvudstadens större tidningar,
Handelstidningen från Göteborg och skämt- och bildtidningar. Det utländska
tidningsbeståndet utgjordes av tre skandinaviska, fem tyska, en
engelsk och en belgisk. 70 Den som bad kassamamsellen om Fäderneslandet
detta år kunde läsa i utrikeskrönikan att ”[g]enom utländska tidningar
har du fått höra talas om en stor skandal inom tyska diplomatin.” 71 Hade
man möjlighet att följa Bismarcks skandaler i fem tyska tidningar kunde
man mycket väl känna igen sig. Det breda tidningsurvalet gjorde det möjligt
för kafébesökarna att ta del av internationella nyheter utan att vara
beroende av svenska tidningar som mellanhand. Samtidigt kunde de läsa
om inhemska förhållanden ur både ett skandaltidningsperspektiv och ett
statstidningsperspektiv. Tyska vitsar kunde de skratta åt i Fliegende Blätter
och Kladderadatsch, åt svenska i Kasper och Söndags-Nisse – det var läsarna
själva som valde.
Sockenbiblioteket byggde på att erbjuda ett kontrollerat läsurval. En
begränsning som gjorde läsningen i Äspö lättare att kontrollera var att periodiska
skrifter till stor del valdes bort. De två tidskriftstitlar som erbjöds
kom från en säker avsändare: Läsning för folket och Ur folkens häfder, båda
5 — johan jarlbrink