1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

amiska bilderna i Illustrated London News ”bidrog till en känsla av ordning,
kontroll, och till förväntningar om en snabb brittisk seger”. 68 De
panoramiska bilderna stärkte läsarnas föreställningar om att de allierade
trupperna gjorde stora framsteg på Krim. Sevastopol framställdes
som helt eller delvis omringat av allierade trupper till sjöss och på land;
vilket inte minst gällde översiktsbilden i provnumret av Illusterad Tidning.
I representationer som denna och andra osynliggjorde fågelperspektivet
enskilda soldaters svåra upplevelser i skyttegravarna eller ombord
på skeppen. 69
Perspektivet förstärktes i Illustrated London News genom att personer
med teleskop placerades i panoramabildernas förgrund. Läsarna såg dock
sällan bilderna genom teleskopet. För att uppväga avsaknaden av denna
”teleskopiska blick” framställdes själva tidningen som ett optiskt instrument
”genom vilket krigets fakta avslöjades för läsarna”. På en av vinjetterna
var titeln placerad ovanför en kikare som framställde två bilder: en
av Konstantinopel och en av Sevastopol. Den första skildrade krigets historia,
den andra den pågående kampanjen. De båda linserna fördes samman
av den turkiska halvmånen. Denna framställning tycktes ge vid
handen att tidningen så att säga kunde zooma in varhelst den önskade.
Depue konstaterar: ”ILN representerade här sig själv som ett visuellt medieringsverktyg
med förmågan att överföra krigets scener till läsarnas
hem; läsarna antogs inte behöva teleskop eller andra optiska hjälpmedel
eftersom ILN tillhandahöll dessa funktioner.” 70 Talet om världens blickar
rymde sin egen optiska metaforik.
Medieystemets berättelser
Den illustrerade pressen skapade framställningsmöjligheter som var
mer mångfacetterade än de textdominerade dagstidningarna. Jämsides
med panoramiska översiktsbilder och kartor fanns också porträtt och
andra bildframställningar. Tillsammans med texter bidrog dessa framställningar
till att gestalta olika berättelser och budskap. Kampen mellan
civilisation och barbari var en av dessa centrala berättelser. I det följande
visas hur den illustrerade pressen framställde denna motsättning
som i hög grad fungerade som en legitimeringsgrund för kriget och som
också gjorde att vissa kretsar i Sverige förespråkade ett svenskt deltagande
i kriget.
Första sidan av Illustrerad Tidnings sjätte nummer pryddes av ett porträtt
av den franske divisionsgeneralen Bosquet. I texten kunde man
bland annat ta del av följande:
en ”fortgående illustration i taflor” — 21