1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
eraler fick nu en ”officiell” version av mötet, ett möte som skulle ingå i<br />
Norrköpings sociala minne – eller, som redaktören själv hade uttryckt det:<br />
det skulle i ”framtiden medföra sin tillfredsställelse […] att ej hafva försummat<br />
detta tillfälle att ådagalägga sina fosterländske tankesätt”. 29 Genren<br />
tillhandahöll en mötesberättelse som både påminde om, och samtidigt<br />
redigerade och standardiserade minnet av själva mötet. Därmed var tidningarnas<br />
mötesreferat – skrivna enligt reglerna för genren politiskt möte –<br />
medskapare av varje orts lokala liberala kollektivs solidaritet, kollektiv som<br />
tidningarna likställde med nationens patriotiska befolkning.<br />
Referatet bidrog också till att ena liberalerna på den nationella nivån.<br />
Hela idén var ju att delta i ”denna allmänna opinionsyttring”, att uttrycka<br />
ett ”votum” som kunde läggas till ”de många, som utgår från Sveriges<br />
städer, hvilka representera den stora medelklassen af svenska folket”.<br />
30 Tidningsreferatet placerade mycket riktigt Norrköpings reformmöte<br />
på den scen på vilken redaktörens ”stora medelklass” spelade rollen<br />
som nationens förespråkare. Den standardiserade formen betydde att andra<br />
tidningar lätt kunde sammanlänka mötet med alla andra som ägde<br />
rum i Sverige just då – och som också de avrapporterades i standardform,<br />
enligt just denna tidningsgenres alla regler. Mötesreferatets text kunde<br />
nu användas i notiser, förteckningar och tal – eller i en daglig lista över<br />
”Reformrörelsens” olika möten och proklamationer. 31 Själva mötesproklamationen<br />
hade skickats direkt till Stockholms Post- och Inrikes Tidningar.<br />
Denna tidning, som tycktes fungera som en central megafon för både<br />
statens och provinsens proklamationer, hade redan etablerat en särskild<br />
spalt dedicerad åt ”Deputationer och adresser”. Den 20 november 1865<br />
innefattade spalten notiser om pågående, avslutade eller planerade möten,<br />
beslut kring proklamationer och deputationer samt i vissa fall själva<br />
proklamationerna från Helsingborg, Örebro, Vänersborg, Wäne härad<br />
och Uddevalla; den 23 november motsvarande rapporter från Örebro,<br />
Jönköping, Marstrand, Alingsås, Ulricehamn, Karlskrona, Sundsvall, Falun,<br />
Västerås, Filipstad och Eksjö; den 24 november från bland annat<br />
Norra Vadsbo, Jönköping, Landskrona, Lysings härad i Östergötland och<br />
Karlskrona. 32 De olika mötesreferaten kunde därmed bidra till den känsla<br />
av gemensamma riter som enligt Benedict Anderson ingår i skapandet<br />
av en föreställd nationell gemenskap. Anderson diskuterar tidningsläsning<br />
som en rit som bidrar till att binda ihop läsarna. 33 Denna känsla av<br />
gemenskap skulle endast förstärkas, förmodar man, om tidningarna också<br />
innehåller många referat – skrivna enligt just denna medieberoende<br />
genre – om alla Sveriges ”samhällens” deltagande i likartade, högt ritualiserade<br />
offentliga sammankomster.<br />
tidningsgenrer och offentliga riter i 1865 års reformrörelse — 141
Change language