1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

en ingående redogörelse för Sevastopols befästningsverk och de allierades
belägringsarbeten. Textens innehåll inskärptes genom en detaljerad
kartliknande panoramisk översikt som förklarades genom 15 punkter
som var listade under panoramabilden. I texten konstaterades att om
”man någonsin med sanning kunnat säga, att verldens blickar äro rigtade
på en enda punkt, så är det om Sebastopol uti närvarande ögonblick”.
54 Enligt tidningens skribent var det som här stod på spel av vikt
för hela mänskligheten. Med den panoramiska översikten, de förklarande
punkterna och texten var det Illustrerad Tidning som tillhandahöll
denna blick för svenska läsare; på samma sätt som andra illustrerade tidningar
i andra europeiska huvudstäder skapade en överblick för sina läsare.
Presentationen gav läsaren möjlighet att växla mellan textens mer
utredande karaktär och panoramabildens visuella och geografiska klargöranden.
De förklarande punkterna och detaljerade redogörelserna för
de ryska befästningarna och de allierade förbandens ställningar gavs genom
panoramabilden en överblickbarhet som de annars hade saknat.
Olika typer av översiktsbilder och kartor skulle förekomma frekvent i
kommande månaders nummer av Illustrerad Tidning. Genom telegraflinjer,
ångbåtar, järnväg, illustratörer och andra tidningars utsända korrespondenter
placerades händelserna på Krim i centrum av mediernas rapportering
på ett sätt som inte varit möjligt under tidigare krig. Genom
visuella och textmässiga rapporter fick läsarna tillträde till världen. Talet
om ”verldens blickar” gjordes möjligt genom samtidens mediesystem. 55
Kanske mest konkret tydliggjordes detta genom den panoramiska översiktsbilden,
vilken tillsammans med siffror och text skapade en upplevelse
av överblickbarhet för bredare publiker.
Talet om ”verldens blickar” och ”krigsteatern” måste därmed förstås
i relation till den illustrerade pressens bildtyper och bildanvändning.
Under de första åren hade Illustrerad Tidning ingen egen produktion av
bilder. 56 Istället lånades det alltså friskt ur de stora europeiska illustrerade
tidningarna. Den ovan omtalade översiktsbilden (se även nästa uppslag)
var hämtad från Illustrated London News tredje novembernummer
1854. 57 Den engelska bilden saknade dock den svenska bildens förklarande
punkter. Den reproduktionsteknik som användes för dessa överföringar
var det tidigare nämnda litografiska övertrycket. 58 Översiktsbilderna
var en visualiseringsteknik som återkom i de illustrerade bladen
och de hämtade mycket av sin form från panoramat.
Beteckningen panorama härstammar från slutet av 1700-talet, och
den ordagranna betydelsen är ”allomfattande vy” eller ”se allt”. Ordet
syftade till en början på en viss medieform, men fick under 1800-talets
en ”fortgående illustration i taflor” — 213