1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ligare pris än tidigare. Det xylografiska övertrycket gjorde det möjligt att<br />
smidigt och billigt överföra bilder från de stora engelska, franska och tyska<br />
illustrerade bladen. Det är mot denna bakgrund Illustrerad Tidning<br />
etablerades 1855, och den blev därigenom den första tidningen i sitt slag<br />
i Stockholm. Huvudstadens mediekonsumenter hade under pågående<br />
krig möjlighet att informera sig om händelserna på Krim genom en tämligen<br />
mångfacetterad medieflora. Jämsides med ett flertal dagstidningar<br />
och Illustrerad Tidning presenterades kriget genom böcker, olika specialtryck,<br />
årskalendrar, kartor och gravyrer. Genom mer efemära medieformer<br />
som reliefer och panoramor visualiserades kriget för Stockholmspubliken.<br />
I flera fall fungerade säkerligen dessa former som ett komplement<br />
till de framställningar som återfanns i Illustrerad Tidning. På detta sätt<br />
blir det möjligt att historiskt argumentera för att olika medieformer samspelade<br />
med varandra inom ramen för ett övergripande <strong>mediesystem</strong>.<br />
Det <strong>mediesystem</strong> som möjliggjorde rapporteringen och visualiseringen<br />
av Krimkriget utgjordes inte bara av olika medieformer utan i lika<br />
hög grad av faktiska kommunikationsteknologier som ångbåtstrafik,<br />
järnväg och telegraf. Tekniken var dock inte bara en förutsättning för det<br />
<strong>mediesystem</strong> som gjorde Krimkriget till sin samtids största mediehändelse,<br />
den återfanns också skildrad i såväl dagstidningarnas artiklar som<br />
den illustrerade pressens bilder.<br />
I rapporteringen kring Krimkriget tillhandahöll det illustrerade veckobladet<br />
en medierad ”blick” på krigets händelser och utveckling. Denna<br />
blick, som i hög grad handlade om överblick, skapades i ett dynamiskt<br />
växelspel mellan panoramiska översiktbilder och beskrivande texter. Tillsammans<br />
med kartor och andra typer av bildmässiga skildringar från<br />
Krim gav panoramorna kriget en rumslig gestaltning. Mediesystemets<br />
nya tekniker innebar att dessa framställningar kunde konsumeras av en<br />
bredare publik än i samband med exempelvis Napoleonkrigen. Den illustrerade<br />
tidningens panoramaskildringar av olika fältslag skilde sig inte så<br />
mycket från det generalerna såg i sina kikare på de kullar från vilka de ledde<br />
striderna. Distansen i de båda seendepositionerna skapade en känsla<br />
av överblick och överskådlighet och i det krigförande England också en<br />
upplevelse av kontroll och att en engelsk seger var nära förstående.<br />
Sammantaget står det klart att Krimkriget kan beskrivas som det första<br />
mediekriget i en bredare offentlig bemärkelse. På Krimhalvön konfronterades<br />
en gammal värld med en modern. Den engelska arméns interna<br />
hierarkier och bördskultur utgjorde något helt annat än de organisationer<br />
som upprättade telegrafförbindelser och drog järnväg. Det<br />
<strong>mediesystem</strong> det är möjligt studera genom Krimkriget hade framtiden<br />
224 — magnus rodell
Change language