1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

More documents

Recommendations

Info

Häftesserier och förläggarkonkurrens Hur fungerade häftesserierna – vad var det som gjorde att sådana blev en ny kanal för att nå ut med skönlitteraturen till läsarna? Principen var att man publicerade skönlitteratur i veckovisa häften som bildade långa löpande sviter under benämningar som Läsebibliothek, Kabinetsbibliothek och Originalbibliothek. Dessa serier ordnades som årgångar bestående av en handfull romaner som såldes genom så kallad subskription, vilket innebar att köparna betalade häftesvis efterhand. De veckovis löpande häftena innebar således att det skönlitterära stoffet i viss mån liknade nyhetsmaterial. Ett häfte omfattade vanligtvis omkring 50 till 100 sidor. Om en roman var voluminös krävdes det närmare ett dussin häften för att köparen skulle få den komplett. En berättelse slutade ofta mitt uppe i en mening i ett häfte, vilket ökade spänningsmomentet i väntan på fortsättningen i nästa veckas häfte. Ett nytt mediefönster hade öppnats för att under nya förutsättningar sprida skönlitterära texter. Pådrivande var marknadsmedvetna förläggare, som vid sidan av affärsidén genomförde förändringar även ifråga om det skönlitterära innehållets karaktär och de villkor som författarna kom att arbeta under. Häftesserierna liknade, som Almqvist framhöll, periodiska publikationer som tidningar och tidskrifter, och släktskapet blev alltmer påtagligt från mitten av 1840-talet då flera förläggare övergick till prenumeration i förväg. Orsaken till denna förändring av försäljningsmetoden var att förläggarna sökte dra fördelar av tidningarnas portofrihet i utbyte mot erläggande av en stämpelskatt (förläggarna köpte så kallade bevillningsstämplar som man stämplade häftena med, se bild). 8 Lars Hierta och Albert Bonnier gick härvidlag i spetsen med veckoskriften Läsebibliotheket respektive tidskriften Europeiska Följetongen. Men även konkurrenterna N.H. Thomson och Östlund & Berling anammade metoden. Några av förläggarna valde att omsluta det skönlitterära innehållet med ett antal sidor blandat redaktionellt material, så kallade misceller, för att ytterligare förstärka intrycket av att häftena i publicistisk mening tillhörde den periodiska pressen. Detta arrangemang gjordes främst av ekonomiska skäl. Kostnaderna var då som nu dryga för att distribuera trycksaker. Att låta häftena fungera som portofria tidskrifter var ett smart sätt att minska på utgifterna. En centralgestalt inom detta <strong>mediesystem</strong> var tryckeriägaren, tidningsmannen och förläggaren Lars Hierta. På sitt nystartade bokförlag introducerade han häftesserierna på bred front i Sverige hösten 1833. Detta gjorde han parallellt med att Aftonbladet etablerades som en modern omnibustidning med riksspridning. De fiktiva världar som förmedlades i den skönlit- 6 — gunnel furuland
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Bevillningsstämpel på ett häfte från bokförläggarna Östlund & Berling. --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- teräre förläggarens häften var givetvis mer inriktade på spänning och underhållning än på sedelärande historier och estetiskt avancerade skapelser. Hierta utgör härvidlag ett ypperligt exempel på framväxten av en modern professionell förläggare. Bland övriga skönlitterära förläggare i Sverige fanns det några som insåg att Hiertas kommersiella metoder var den enda vägen för att få fart på försäljningen och göra förlagsaffärerna någorlunda lönsamma. De följde honom helt enkelt i spåren och kopierade framgångsreceptet. skönlitterära häftesserier — 6
Page 1 and 2:
Red. Jonas HaRvaRd & PatRik LundeLL
Page 3 and 4:
-----------------------------------
Page 5 and 6:
-----------------------------------
Page 7 and 8:
-----------------------------------
Page 9 and 10:
Jämfört med termerna kultur och l
Page 11 and 12:
tidig och omfattande presskonsumtio
Page 13 and 14:
ningens intresse för äldre och bo
Page 15 and 16:
slut som genomförde dem. 27 För h
Page 17 and 18: ändrade kommersiella villkor omvan
Page 19 and 20: återuppstod och fick sin betydelse
Page 21 and 22: satte delarna i relation till varan
Page 23 and 24: 8 Joseph Turow, Media systems in so
Page 25: 26 Ibid., 74. 27 Joseph Schumpeter,
Page 28 and 29: jetecken togs bort av operatörer,
Page 30 and 31: olika teknologiers användbarhet so
Page 32 and 33: -----------------------------------
Page 34 and 35: ten för telegram obefogad utom i m
Page 36 and 37: Förhållandet mellan olika nyhetsm
Page 38 and 39: Beroende på omständigheterna, sku
Page 40 and 41: paradoxala är att detta beroendef
Page 42 and 43: 25 Richard R. John har visat att m
Page 44 and 45: ver riksdagsman Per Nilsson, skoll
Page 46 and 47: holm framgår tidningarnas betydels
Page 48 and 49: na som ytterst ansvariga, samtidigt
Page 50 and 51: August Strindberg skildrar söndage
Page 52 and 53: ädling. Noggrannhet, ordning och s
Page 54 and 55: skillnader till trots hade de före
Page 56 and 57: månader blev man utesluten ur för
Page 58 and 59: De listor på böcker lämpliga fö
Page 60 and 61: troll över vilka delar av mediefl
Page 62 and 63: 29 Annons för ”Nytt Konditori oc
Page 64 and 65: 70 Följande titlar finns förteckn
Page 66 and 67: etsverken. 3 Alltfler kvinnor fick
Page 70 and 71: De viktigaste efterföljarna och ut
Page 72 and 73: -----------------------------------
Page 74 and 75: ar såsom romantik, realism och mod
Page 76 and 77: efolkningen, inte bara de välbärg
Page 78 and 79: Hierta hade inte bara politiska fie
Page 80 and 81: ifrågasatt ”vinsterna med att dr
Page 82 and 83: litteratursociologiska studier i C.
Page 85 and 86: -----------------------------------
Page 87 and 88: heten och pressen. Till att börja
Page 89 and 90: många tidningar”. I efterhand ha
Page 91 and 92: Kan redan denna snabbinventering ge
Page 93 and 94: nykterhetssällskaps räkenskaper g
Page 95 and 96: -----------------------------------
Page 97 and 98: 1842 de nya vindarna: ”Wår stör
Page 99 and 100: 4 Ekenstam till Peter Wieselgren 28
Page 101 and 102: -----------------------------------
Page 103 and 104: En inledande splittring i åsikter
Page 105 and 106: Ort Tidning Arboga Arboga Tidning A
Page 107 and 108: tid. 23 En relevant jämförelse ä
Page 109 and 110: Utan att dermed vilja gå Edert ege
Page 111 and 112: sina ståndpunkter i aktuella fråg
Page 113 and 114: mycket prestige i sakens utgång, f
Page 115 and 116: Ort Datum Alingsås 23/11, 28/11 As
Page 117 and 118: -----------------------------------
Page 119 and 120:
motrörelse berodde helt enkelt på
Page 121 and 122:
Göran Leth, Braständaren och iakt
Page 123 and 124:
50 Dagens Nyheter 30/11 1865. 51 Om
Page 125 and 126:
-----------------------------------
Page 127 and 128:
vecrona uttryckte det, ”kunde tal
Page 129 and 130:
-----------------------------------
Page 131 and 132:
ler, innehållande berättelser kri
Page 133 and 134:
Brev var en av flera tidningsgenrer
Page 135 and 136:
Norrköpings Tidningar inte sade si
Page 137 and 138:
-----------------------------------
Page 139 and 140:
som tillsammans - till den grad de
Page 141 and 142:
eraler fick nu en ”officiell” v
Page 143 and 144:
köping hade inte kommit med som me
Page 145 and 146:
som av tidningens kontextualisering
Page 147 and 148:
festationer som nationens viktigast
Page 149 and 150:
19 Norrköpings Tidningar 18/11 186
Page 151 and 152:
-----------------------------------
Page 153 and 154:
kulturvetenskaplig såväl som rekl
Page 155 and 156:
Gustaf Mallander ger själv en prog
Page 157 and 158:
Besjungna affärsrörelser i Malles
Page 159 and 160:
handeln tycks ha varit ett av de vi
Page 161 and 162:
Vagnar uti massa ständigt, utanfö
Page 163 and 164:
-----------------------------------
Page 165 and 166:
Konsumtionskulturernas visuella på
Page 167 and 168:
Annonsvisan i nätet av mediala tra
Page 169 and 170:
de melodier han behövde. Dels frå
Page 171 and 172:
gott namn och popularitet - ”sär
Page 173 and 174:
19 Annons i Malles annons-visbok. S
Page 175 and 176:
ygger på uppgifterna i yrkesregist
Page 177 and 178:
-----------------------------------
Page 179 and 180:
Några decennier senare, efter Erik
Page 181 and 182:
som av mer vetenskapligt orienterad
Page 183 and 184:
evangeliet berättar också om hur
Page 185 and 186:
skotske författaren Samuel Smiles
Page 187 and 188:
-----------------------------------
Page 189 and 190:
åsstuga. Bexells stenar kan liksom
Page 191 and 192:
Kring fru Carléns butik var träng
Page 193 and 194:
hårlockar och dödsmasker. Reliksa
Page 195 and 196:
för en analys av 1600-talets medie
Page 197 and 198:
13 När det gäller Nordiska museet
Page 199:
eslöt att de dräkter han burit i
Page 202 and 203:
-----------------------------------
Page 204 and 205:
ade pressen möjliggjorde varierand
Page 206 and 207:
Den illustrerade pressen och medies
Page 208 and 209:
”Krigs-teatern” som bland annat
Page 210 and 211:
is. Man torde alltså få bereda si
Page 212 and 213:
digt dyra att skicka. Detta gjorde
Page 214 and 215:
214 — magnus rodell
Page 216 and 217:
gång en mer allmän innebörd. Eft
Page 218 and 219:
För att ge läsarna möjlighet att
Page 220 and 221:
I friskt minne är ännu, huru denn
Page 222 and 223:
telegraf utgjorde systemförutsätt
Page 224 and 225:
ligare pris än tidigare. Det xylog
Page 226 and 227:
de återfinns i exempelvis Göthebo
Page 228 and 229:
Tillika med krigsteatern på halfö
Page 231 and 232:
-----------------------------------
Page 233 and 234:
Björkman, Margareta, ”Läsning f
Page 235 and 236:
turhistoria, red. Solveig Jülich,
Page 237 and 238:
Harris, Bob, Politics and the rise
Page 239 and 240:
Kaijser, Arne, I fädrens spår: De
Page 241 and 242:
McChesney, Robert W., Rich media, p
Page 243 and 244:
Rodén, Nils, Herrnhutiska och nyev
Page 245 and 246:
Verney, Douglas V., Parliamentary r
Page 247 and 248:
inriktning på medier, genus och id
show all

1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?