1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

I friskt minne är ännu, huru denna general, när hans division förledet
år förlades till Warna, förvandlade detta näste för äkta turkisk osnygghet
och dess säkra följeslagare pesten till en europeisk stad med trottoarer
och springbrunnar, hur han till de goda muselmännens bestörtning
lät skölja gatorna, anställde razzior på de skaror af hundar och svin som
nästan i vildt tillstånd genomströfvade dem, bröt upp fönster på husen,
samt slutligen sprängde undan ett helt qvarter för att leda in en frisk
luftström från havet. 71
Om Bosquet i sin gärning representerade civilisation och framsteg, utmärktes
hans ”privatperson” av en oböjlig ”rättskaffenhet” och ”det ädla
tänkesätt, som vi beundra hos Plutarchs hjältar”. 72 Genom dessa ord
framställdes han som såväl en framtidens man som en personlighet utmärkt
av klassiska dygder. I sjätte numret berättades också att en makadamiserad
väg med diken på ömse sidor och med vattentrummor utlagda
på vissa ställen mellan Kamieschviken, där den franska armén hade
sin försörjningshamn, och Canroberts högkvarter (en sträcka på sex, sju
engelska mil) nästan färdigställts.
Om fransmännen sanerade städer och förbättrade vägar, lät engelsmännen
bygga en järnväg från Balaklava till det engelska lägret utanför
Sevastopol. I Illustrerad Tidning konstaterades:
Nyare tidens yppersta uppfinning, jernvägen, skall träda i krigets omedelbara
tjänst, och liksom ångan tillförene under detta krig låtit oss
skåda saker utförda, hvartill historien icke eger några motstycken att
uppvisa, så skola vi säkerligen genom den nu ifrågavarande åtgärden få
bevittna nya underverk såsom följder af vetenskapernas och industriens
framsteg. 73
Engelska rallare, omtalade som särskilt rutinerade, avbildades också i
tidningen. Engelsmännen tog också telegrafen till Krim. I tredje numret
berättades att engelsmännen var i färd med att skicka tråden till en telegraf
för att upprätta en förbindelse mellan Balaklava och Warna 60 mil
därifrån: ”Åter en ny vetenskapernas inblandning uti den vilda bardaleken.”
74 Telegrafen uppfördes mycket snabbt av firman Newall & Co, vilket
också omnämndes några nummer senare. 75
I sin bok Framing the Victorians från 1998 menar Jennifer Green-Lewis
att Krimkriget och dess bakgrund beskrivits på många olika sätt, men en
sak som de flesta bedömare är eniga om är att det rörde sig om ett kolonialt
krig. 76 Det koloniala kom dock inte bara till uttryck, framställdes,
220 — magnus rodell