Fulltext - SBU

Evidensgraderat resultat
Det går inte att bedöma sensitivitet och specificitet för Becks ungdomsskalor
för riktad screening av depression med en semistrukturerad eller
strukturerad intervju som referensstandard eftersom det saknas studier.
Beck Depression Inventory for Children (BDI-I)
BDI utvecklades av Beck och medarbetare som ett formulär för att mäta
svårighetsgrad, och originalartikeln publicerades år 1961 [49]. Formuläret
har reviderats, senast i mitten på 1990-talet, och anpassades då till DSM-
IV-kriterierna. Nuvarande version, BDI-II, kan användas för såväl riktad
screening av egentlig depression som för att mäta svårighetsgrad av depressiva
symtom [50]. BDI-II är avsedd för att användas från 13 år och
uppåt. För barn och ungdomar är de två etablerade tröskelvärdena 11 och
16 för BDI-I. Motsvarande tröskelvärden finns inte presenterade för
BDI-II.
BDI-C är en modifiering av BDI-I och används för tonåringar (13–18 år).
Maximalt kan man få 63 poäng. Det finns även en särskild barnvariant
för barn från sju års ålder som del i Becks ungdomsskalor, se ovan.
Beskrivning av underlaget
Vi sökte artiklar som utvärderade någon av versionerna av BDI för
barn och ungdomar. Av 15 artiklar som lästes i fulltext uppfyllde fem
inklusionskriterierna. Samtliga utvärderade BDI-I och hade medelhög
kvalitet [51–55] (Tabell 3.4.9). Av dessa prövade Subramaniam och medarbetare
enbart tröskelvärde 11 [55] och Kashani och medarbetare endast
tröskelvärde 16 [51]. Totalt innefattade studierna 551 barn och ungdomar
som vårdades på barnpsykiatrisk öppen- eller slutenvård. Prevalensen
låg mellan 21 och 50 procent i de olika studierna.
Barrera och medarbetare inkluderade 65 barn och ungdomar som vårdades
på barnpsykiatrisk avdelning [52]. Studien av Ambrosini och
medarbetare omfattade 122 tonåringar som var patienter i öppen psykiatrisk
vård [53]. Marton och medarbetare undersökte 119 tonåringar som
vårdades inom öppenvården (n=93) eller på en barnpsykiatrisk avdelning
[54]. Subramaniam och medarbetare inkluderade 145 tonåringar med
130 diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom