Fulltext - SBU

Några speciella former av depression som tas upp i rapporten är årstidsrelaterad
depression (seasonal affective disorder) och post partum-depression
(depression efter förlossning).
De bipolära syndromen karakteriseras av såväl episoder med förhöjt stämningsläge,
ökad energi och aktivitet (hypomani eller mani) som episoder
med sänkt stämningsläge, minskad energi och minskad aktivitet (depression).
Hypomani skiljer sig från mani genom att episoden inte orsakar
påtaglig funktionsnedsättning och att det inte finns psykotiska symtom,
men förändringen av sinnestämning ska ändå vara tydligt iakttagbar för
omgivningen. Enligt DSM-IV innefattar bipolära syndrom fyra kategorier
som avspeglar vilken typ av episoder individen haft under sin
livstid [6] (Tabell 1.1).
Såväl DSM-IV som ICD-10 använder sig utöver polaritet och förlopp
också av svårighetsgrad som underlag för diagnos av förstämningssyndrom.
Svårighetsgraden avgörs av antalet symtom som är uppfyllda och
vilken grad av funktionsnedsättning de medför. Både egentlig depression
och mani delas in i lindrig, måttlig och svår (med eller utan psykotiska
symtom) svårighetsgrad. Dessutom specificeras om episoden är i delvis
eller full återhämtning (remission). Indelningen är viktig för val av behandling
liksom för utvärdering av behandlingseffekter.
Vi har inkluderat diagnosen schizoaffektivt syndrom, som brukar räknas
till de psykotiska syndromen, i vår översikt. Anledningen är att behandlingen
av schizoaffektivt syndrom har många likheter med behandling av
bipolära syndrom och att det kan vara en svår differentialdiagnos [7,8].
KAPITEL 1 • inledning
47