Fulltext - SBU

Sammanvägda resultat
Den generella överensstämmelsen för samtliga diagnoser mellan klinisk
diagnostik och LEAD, mätt med Cohen’s kappa, var låg: 0,43, 0,45
respektive 0,51.
För klinisk diagnos av egentlig depression var sensitiviteten mellan 50 och
88 procent i de tre studierna medan specificiteten låg mellan 82 och
96 procent (Figur 3.3.1). Vi bedömde att en sammanvägning av resultaten
för sensitivitet inte var meningsfull. Det sammanvägda estimatet
för specificitet blev 92 procent (95 % KI, 88 till 95).
Vid bipolärt syndrom var sensitiviteten lägre, mellan 46 och 54 procent
medan specificiteten låg mellan 92 och 98 procent (Figur 3.3.2). De
sammanvägda estimaten blev 52 procent (95 % KI, 40 till 64) för sensitivitet
och 94 procent (95 % KI, 91 till 97) för specificitet.
Två av studierna undersökte också tillförlitligheten vid schizo-affektivt
syndrom och där var sensitiviteten 33 respektive 53 procent och specificiteten
89 respektive 91 procent [2,3] (Figur 3.3.3). Vi bedömde att en
sammanvägning av resultaten för sensitivitet inte var meningsfull. Den
sammanvägda specificiteten var 90 procent (95 % KI, 85 till 94).
Studie, år, referens Sensitivitet Specificitet Sensitivitet Specificitet
(95% KI) (95% KI)
Miller 2001 [3] 0,83 (0,52–0,98) 0,86 (0,73–0,95)
Ramirez Basco 2000 [2] 0,50 (0,33–0,67) 0,96 (0,92–0,99)
Taiminen 2001 [4] 0,88 (0,77–0,95) 0,82 (0,70–0,91)
Sensitivitet ej sammanvägd
Sammanvägd specificitet = 0,92 (0,88 till 0,95)
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1
Figur 3.3.1 Forest plot. Spridning av sensitivitet och specificitet för klinisk
diagnos av egentlig depression med LEAD som referensstandard.
KAPITEL 3 • Systematisk litteraturgenomgång
95