Fulltext - SBU

More documents

Recommendations

Info

Tabell 1 Förstämningssyndrom som ingår i rapporten (modifierat från APA, American Journal of Psychiatry, 2002). Diagnos Maniska symtom Depressiva symtom Egentlig depression Dystymi Bipolärt syndrom typ I Bipolärt syndrom typ II Schizoaffektivt syndrom * Aldrig någon manisk eller hypoman episod Aldrig någon manisk eller hypoman episod Episoder med mani eller en blandning av mani och depression (blandepisod) En eller flera episoder med hypomana episoder men aldrig någon manisk eller blandepisod Betydande varaktighet av maniska symtom eller blandtillstånd samtidigt med symtom på schizofreni samt period om minst två veckor med psykotiska symtom utan mani Enstaka eller återkommande depressiva episoder som varar minst två veckor Sänkt stämningsläge de flesta dagar under minst två år Typiskt med depressiva episoder men det krävs inte för diagnos Återkommande episoder med depressiva episoder Betydande varaktighet av depressiva symtom samtidigt med symtom på schizofreni samt period på minst två veckor med psykotiska symtom utan depression * Schizoaffektivt syndrom hör till de psykotiska syndromen. Behandling av schizoaffektivt syndrom har många likheter med behandling av bipolära syndrom och det kan vara en svår differentialdiagnos. Det vanligaste förstämningssyndromet är egentlig depression. Några speciella former av depression som tas upp i rapporten är årstidsrelaterad depression (seasonal affective disorder) och depression efter förlossning (post partum-depression). Den senare bör särskilt betonas eftersom post partum-depression inte bara är förenat med problem för modern utan även kan påverka det nyfödda barnet negativt. Förstämningssyndrom är vanligt och allvarligt Globalt tillhör förstämningssyndrom de vanligaste orsakerna till ohälsa, förtida död, produktionsbortfall och arbetsoförmåga. Studier från USA och Europa fann relativt samstämmigt att cirka 9 procent av den vuxna befolkningen led av något förstämningssyndrom under ett år. Drygt 18 diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom
80 procent utgjordes av egentlig depression. I en stor svensk undersökning, den så kallade Lundby-studien, var sannolikheten för att insjukna i en depressiv episod före 70 års ålder 23 procent för män och drygt 30 procent för kvinnor. Det är angeläget att diagnostisera och behandla förstämningssyndrom eftersom de är förknippade med hög samsjuklighet med såväl kroppslig som psykisk ohälsa och med för tidig död. Risken för att en person med förstämningssyndrom avlider i förtid är ungefär dubbelt så stor som för befolkningen i helhet och risken för självmord är 15–20 gånger högre. Diagnostik är en integrerad del av behandlingen Det finns effektiva behandlingar både mot depression och mani. En väl grundad diagnos är en viktig förutsättning för ett gott behandlingsarbete. Den ideala diagnostiska processen följer en metodik som brukar benämnas LEAD (Longitudinal, Experts, All Data procedure). LEAD innebär att information från samtal med patient, och ibland även närstående, tillsammans med resultat från genomförda undersökningar, diagnostiska intervjuer och frågeformulär sammanställs och diskuteras i ett team av erfarna bedömare. När diagnosen fastställts bedöms svårighetsgrad av depression eller mani inför beslut om behandling. Effekterna av den insatta behandlingen utvärderas kontinuerligt, gärna med stöd av formulär. Bedömningsformulär kan stödja hela den diagnostiska processen Formulär kan stödja den diagnostiska processen i alla led, från den första misstanken om ett förstämningssyndrom till systematisk uppföljning. Benämningar på formulär är diffusa, ofta överlappande och ibland missvisande. Begreppet ”diagnostiska formulär” kan t ex användas för såväl diagnos som för riktad screening. ”Symtomskattning” eller ”skattningsskala” kan avse både formulär för riktad screening, för bedömning av svårighetsgrad och för uppföljning av behandling. Screening som term för preliminär bedömning av symtom är det vedertagna begreppet i psykiatrisk litteratur och används t ex i vårdprogram <strong>SBU</strong>:S SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 19
Page 1 and 2: Diagnostik och uppföljning av för
Page 3: Diagnostik och uppföljning av för
Page 6 and 7: Kvalitetskriterier 75 Urval av stud
Page 8 and 9: Child Mania Rating Scale - Parent (
Page 10 and 11: Tabeller 294 Referenser 440 3.6 Bed
Page 12 and 13: Hur ser läkare och annan vårdpers
Page 15 and 16: SBU:s sammanfattning och slutsatser
Page 17: ❑❑ ❑❑ Det finns många kuns
Page 21 and 22: Diagnostisk tillförlitlighet mäts
Page 23 and 24: Faktaruta 3 Studiekvalitet och evid
Page 25 and 26: depression (starkt vetenskapligt un
Page 27 and 28: Andelen vuxna med förstämningssyn
Page 29 and 30: Ett alternativ för barn och ungdom
Page 31 and 32: Några formulär för riktad screen
Page 33 and 34: Svårighetsgrad av depression och m
Page 35 and 36: Vetenskap och praxis överensstämm
Page 37 and 38: Bristande kunskap om enskilda formu
Page 39 and 40: Slutligen skulle det behövas rutin
Page 41 and 42: Tabell 9 fortsättning LCM LEAD MAD
Page 43: Tabell 10 fortsättning BDI-II CDSS
Page 46 and 47: Vårt uppdrag omfattade en systemat
Page 48 and 49: Tabell 1.1 Förstämningssyndromen
Page 50 and 51: i barndomen [18]. Avgränsningen mo
Page 52 and 53: Utveckling och utvärdering av psyk
Page 54 and 55: Bedömning av nyttan av en diagnost
Page 56 and 57: Från fyrfältstabellen går det oc
Page 58 and 59: Referenser 1. Osby U, Brandt L, Cor
Page 61 and 62: 2. Metodbeskrivning Syftet med en s
Page 63 and 64: Granskarna använde flera olika che
Page 65 and 66: Styrka på det vetenskapliga underl
Page 67: Referenser 1. Shea BJ, Grimshaw JM,
Page 70 and 71:
70 diagnostik och uppföljning av f
Page 72 and 73:
8. Överensstämmer expertskattning
Page 74 and 75:
Forskare har diskuterat vilken sens
Page 76 and 77:
QUADAS vidareutvecklades därefter
Page 78 and 79:
Figur 3.1.1 Flödesschema. För må
Page 80 and 81:
Referenser 1. Gilbody S, Sheldon T,
Page 82 and 83:
elevanta originalstudier förutom d
Page 84 and 85:
Tabell 3.2.1 Resultatsammanställni
Page 86 and 87:
händertagande, kunde symtombördan
Page 88 and 89:
Table 3.2.2 Does improved rate of r
Page 90 and 91:
Referenser 1. Gilbody S, Sheldon T,
Page 92 and 93:
Introduktion En av våra grundlägg
Page 94 and 95:
Figur 3.3.2 Forest plot. Spridning
Page 96 and 97:
Evidensgraderade resultat • Det g
Page 98 and 99:
eferensstandard som t ex symtomskat
Page 100 and 101:
Ett genomgående drag i studierna f
Page 102 and 103:
Table 3.3.3 Are clinical evaluation
Page 104 and 105:
Table 3.3.3 continued Author Year R
Page 106 and 107:
Referenser 1. Torrens M, Serrano D,
Page 108 and 109:
• Det går inte att bedöma sensi
Page 110 and 111:
semistrukturerad intervju som refer
Page 112 and 113:
Tabell 3.4.1 Sammanfattning av resu
Page 114 and 115:
Urval av studier Figur 3.4.1 Flöde
Page 116 and 117:
psykiatrisk avdelning. Vid utskrivn
Page 118 and 119:
hypomani hos barn eller ungdomar (o
Page 120 and 121:
För syndromskalor och DSM-orienter
Page 122 and 123:
minskade ett steg. Även precisione
Page 124 and 125:
Evidensgraderat resultat Det går i
Page 126 and 127:
Figur 3.4.5 Forest plot för sensit
Page 128 and 129:
Evidensgraderade resultat • Sensi
Page 130 and 131:
Sammanvägt resultat Sensitiviteten
Page 132 and 133:
Patient Health Questionnaire (PHQ-9
Page 134 and 135:
hade 38 procent bipolära syndrom.
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Child Mania Rating Scale - Parent (
Page 140 and 141:
Slutligen rekryterade Youngstrom oc
Page 142 and 143:
eferensstandard eftersom det finns
Page 144 and 145:
sikt av Warnick och medarbetare dä
Page 146 and 147:
Table 3.4.7 Sensitivity and specifi
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Table 3.4.10 continued Author Year
Page 156 and 157:
Table 3.4.12 Child Behavior Checkli
Page 158 and 159:
Table 3.4.13 P-GBI as screening ins
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Table 3.4.16b continued Sensitivity
Page 170 and 171:
Referenser 1. Chambers WJ, Puig-Ant
Page 172 and 173:
purpose behavior checklist. J Affec
Page 174 and 175:
58. Ivarsson T, Gillberg C. Depress
Page 176 and 177:
84. Diler RS, Birmaher B, Axelson D
Page 178 and 179:
J Am Acad Child Adolesc Psychiatry
Page 180 and 181:
• I psykiatrisk öppenvård har M
Page 182 and 183:
i ett brett antal populationer är
Page 184 and 185:
Bedömning av svårighetsgrad • D
Page 186 and 187:
Introduktion Syftet med utvärderin
Page 188 and 189:
Tabell 3.5.1 fortsättning Formulä
Page 190 and 191:
Urval av studier Av 683 artiklar so
Page 192 and 193:
Semistrukturerade diagnostiska inte
Page 194 and 195:
Studien av Ramirez Basco och medarb
Page 196 and 197:
Tabell 3.5.2 Sammanvägda resultat
Page 198 and 199:
Schedules for Clinical Assessment i
Page 200 and 201:
strukturerad intervju som referenss
Page 202 and 203:
Den sammanvägda sensitiviteten fö
Page 204 and 205:
• I psykiatrisk öppenvård med m
Page 206 and 207:
Bedömning av evidensstyrka Det fan
Page 208 and 209:
Beskrivning av underlaget Det finns
Page 210 and 211:
Figur 3.5.10 Forest plot för BDI-I
Page 212 and 213:
Bedömning av evidensstyrka Det fin
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
I studien av Leonardoua och medarbe
Page 218 and 219:
Adouard och medarbetare undersökte
Page 220 and 221:
Tabell 3.5.7b Resultatsammanställn
Page 222 and 223:
I den tredje studien intervjuades 2
Page 224 and 225:
tolkningar. Studierna var välgjord
Page 226 and 227:
läret skickades ut per post, och e
Page 228 and 229:
Figur 3.5.14b Forest plot. Sensitiv
Page 230 and 231:
uppmanas markera på en sexgradig s
Page 232 and 233:
specificiteten 94 procent för att
Page 234 and 235:
Den sammanvägda sensitiviteten var
Page 236 and 237:
nedsättning (det så kallade Genè
Page 238 and 239:
När standardalgoritmen ersattes me
Page 240 and 241:
För samtliga fyra jämförelser me
Page 242 and 243:
på 78 procent (95 % KI, 71 till 84
Page 244 and 245:
kvalitet. Korrelationen mellan de b
Page 246 and 247:
version finns som expertskattning (
Page 248 and 249:
samman över alla frågor (efter om
Page 250 and 251:
Bech-Rafaelsen Mania Scale (MAS) Be
Page 252 and 253:
Beskrivning av underlaget Av tio st
Page 254 and 255:
Figur 3.5.21 Metaanalys: Överensst
Page 256 and 257:
Den ena studien omfattade 63 patien
Page 258 and 259:
Av åtta intervjuformulär fanns de
Page 260 and 261:
En möjlig begränsning i vårt und
Page 262 and 263:
Studier av samstämmighet har fokus
Page 264 and 265:
Table 3.5.14 Sensitivity and specif
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294 and 295:
Page 296 and 297:
Page 298 and 299:
Page 300 and 301:
Page 302 and 303:
Page 304 and 305:
Page 306 and 307:
Page 308 and 309:
Page 310 and 311:
Page 312 and 313:
Page 314 and 315:
Page 316 and 317:
Page 318 and 319:
Page 320 and 321:
Page 322 and 323:
Table 3.5.30 Which diagnoses are as
Page 324 and 325:
Table 3.5.32 Calgary Depression Sca
Page 326 and 327:
Table 3.5.34 MADRS for assessment o
Page 328 and 329:
Table 3.5.36 MAS for assessment of
Page 330 and 331:
Table 3.5.38 LCM-p for assessment o
Page 332 and 333:
Page 334 and 335:
Page 336 and 337:
Table 3.5.41 Correlation between cl
Page 338 and 339:
sources of variance of the composit
Page 340 and 341:
43. Addington D, Addington J, Matic
Page 342 and 343:
and prevalence of postnatal depress
Page 344 and 345:
98. WHO. The ICD-10 Classification
Page 346 and 347:
M, et al. The mood disorder questio
Page 348 and 349:
eference to DSM-IV and ICD-10. 2nd
Page 350 and 351:
and postpartum women. Acta Psychiat
Page 352 and 353:
3.6 Bedömningsformulär för äldr
Page 354 and 355:
Depression hos äldre kan ha hetero
Page 356 and 357:
Tabell 3.6.1 Sammanfattning av resu
Page 358 and 359:
Det vetenskapliga underlaget bestod
Page 360 and 361:
Geriatric Depression Scale (GDS-15)
Page 362 and 363:
Figur 3.6.4 Forest plot för sensit
Page 364 and 365:
Hospital Anxiety and Depression Sca
Page 366 and 367:
Page 368 and 369:
Page 370 and 371:
Center for Epidemiologic Studies De
Page 372 and 373:
person och något mindre tillförli
Page 374 and 375:
gångna studierna. Behovet av att m
Page 376 and 377:
KAPITEL 3 • Systematisk litteratu
Page 378 and 379:
Page 380 and 381:
Page 382 and 383:
Page 384 and 385:
Table 3.6.8 Hospital Anxiety and De
Page 386 and 387:
Table 3.6.9 PHQ-9 for screening of
Page 388 and 389:
Page 390 and 391:
Table 3.6.11 BDI-II for screening o
Page 392 and 393:
Table 3.6.13 SIDI for screening of
Page 394 and 395:
and cognitive decline in nondemente
Page 396:
a systematic review. Acta Psychiatr
Page 399 and 400:
Table 3.7.1 Health economy outcome.
Page 401 and 402:
4. Inventering Det finns mängder a
Page 403 and 404:
KAPITEL 4 • inventering 523
Page 405 and 406:
Tabell 4.1 fortsättning Formulär
Page 407 and 408:
Tabell 4.2 fortsättning Formulär
Page 409 and 410:
Tabell 4.3 Formulär för riktad sc
Page 411 and 412:
Referenser 1. Nezu AM, Ronan GF, Me
Page 413 and 414:
sion of PRIME-MD: the PHQ primary c
Page 416 and 417:
5. Klinisk betydelse av prestanda h
Page 418 and 419:
Diagnostik av depression med PHQ-9
Page 420 and 421:
Tabell 5.6 Sammanställning för MD
Page 422 and 423:
6. Etiska och sociala aspekter Dett
Page 424 and 425:
Vilka är de etiska aspekterna på
Page 426 and 427:
Vilka är de etiska aspekterna på
Page 428 and 429:
Ett konkret exempel på etiskt prob
Page 430:
gram is missing]. Lakartidningen 20
Page 433 and 434:
Vetenskapligt underlag Vårt underl
Page 435 and 436:
Figur 7.1 Användning av strukturer
Page 437 and 438:
götland hade vårdprogram för bar
Page 439 and 440:
ter gick det att genomföra en inte
Page 441 and 442:
Ingen av deltagarna i fokusgruppern
Page 443 and 444:
Referenser 1. Demyttenaere K, De Fr
Page 446 and 447:
8. Kunskapsluckor Vår granskning v
Page 448 and 449:
9. Konsekvenser av rapportens resul
Page 450 and 451:
Idag finns det ingen lättillgängl
Page 452:
Referenser 1. Socialstyrelsen. Nati
Page 455 and 456:
Depression Degenerativ hjärnsjukdo
Page 457 and 458:
Inklusionskriterium Interbedömarre
Page 459 and 460:
Pilotstudie Positivt/ negativt pred
Page 461 and 462:
Screening Semistrukturerad intervju
Page 463 and 464:
Förkortningslista - Bedömningsfor
Page 465 and 466:
DICA-IV DIS DISC-IV DSRS EPDS GDS G
Page 467 and 468:
MDQ-A MINI P-GBI PHQ-2 PHQ-9 PRIME-
Page 470 and 471:
11. Projektgrupp, externa granskare
Page 472 and 473:
Externa vetenskapliga granskare Mal
Page 474 and 475:
Metoder för tidig fosterdiagnostik
Page 476:
Rapporter på engelska (2001-2012)
show all

Fulltext - SBU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?