Fulltext - SBU

hörde någon riskpopulation. Författarna bedömde att studierna var för
heterogena för att metaanalyser skulle vara meningsfulla. De kom fram
till att screening av vuxna personer, med tillägg av förbättrat patientomhändertagande,
kan reducera depressiva symtom jämfört med rutinsjukvård.
Fyra studier rörde äldre deltagare och i tre av dem uteblev positiva
effekter.
Williams och medarbetare skulle undersöka det vetenskapliga underlaget
för screening av barn och ungdom men fann inga studier [3].
Två andra översikter fokuserade på effekten av screening på selekterade
riskgrupper [4,6]. Thombs och medarbetare avsåg att analysera om
systematisk screening för depression jämfört med rutinhandläggning
påverkade förekomsten av depressiva symtom vid uppföljning av patienter
med hjärt- och kärlsjukdom [6]. Författarna hittade inga studier som
besvarade frågan.
Hewitt och medarbetare studerade om screening av nyförlösta kvinnor
med symtom på depression, separat eller tillsammans med annan
förbättrad handläggning, leder till en lägre andel kvinnor med post
partum-depression [4]. Resultatet från tre inkluderade studier visade att
screening med formuläret EPDS tillsammans med ett förbättrat patientomhändertagande
ledde till en minskning av depressionspoäng vid
uppföljning.
Bedömning av evidensstyrka
Tabell 3.2.1 sammanställer det vetenskapliga underlaget för att bedöma
patientens nytta av att formulär för riktad screening används som ett
hjälpmedel för att upptäcka depression. Evidensstyrkan bedömdes med
hjälp av kriterierna i GRADE.
Samtliga översikter är välgjorda. De brister som finns i underlaget gäller
O’Connor och medarbetares översikt. O’Connor och medarbetare fann
att studierna var för heterogena för att medge en metaanalys. Slutsatsen
är därför endast kvalitativ, vilket leder till en bristande precision.
KAPITEL 3 • Systematisk litteraturgenomgång
83