Fulltext - SBU

Etiska risker med riktad screening
Riktad screening i primärvården ger positiva vinster – att göra gott –
om användningen kombineras med ett förbättrat omhändertagande
av patienterna, tillgång på utbildad personal och klara remissvägar för
fortsatt utredning och behandling [4–6]. Om dessa organisatoriska
förhållanden inte är för handen är användning av screening, även riktad
sådan, inte bara ett brott mot principen att göra gott utan även mot
rättviseprincipen.
Etiska aspekter är speciellt viktiga när det gäller riktad screening av depression
hos nyförlösta eftersom moderns hälsa är viktig för såväl mor
som barn. Depression hos mamman kan påverka anknytningen till
barnet. Det kan i sin tur öka risken för att barnet får störningar i beteende,
emotioner och kognition under uppväxten [7,8].
Svenska forskare har analyserat och kritiserat EPDS ur etisk synpunkt.
De argumenterar mot rutinanvändning av EPDS för riktad screening av
kvinnor efter förlossningen beroende på risk för både falskt positiva och
falskt negativa diagnoser [12]. Men EPDS ger ändå sannolikt en etisk
vinst i och med att fler kvinnor upptäcks än om bedömningsformuläret
inte hade använts. Bågedahl och medarbetare gjorde en journalstudie på
barnavårdscentraler som visade att 2 procent av mammorna identifierades
som deprimerade under de tre första månaderna efter förlossningen.
Med inledande screening med EPDS ökade andelen till 8,4 procent [13].
En viktig aspekt som inte har diskuterats i Sverige i samband med
screening av depression efter förlossning är legala och etiska konsekvenser
av att barnet är barnhälsovårdens patient men inte kvinnan. Detta framfördes
i en artikel av Chaudron och medarbetare som påpekade att information
om kvinnan och eventuella resultat av screening inte kan
journalföras i barnets journal med hänsyn till den sekretess som normalt
används vid psykiska sjukdomar [14].
552 diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom