Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Målbilder Idag har vi få naturliga kantzoner mot vatten. Kantzonens utseende beror självfallet av vattendragets utseende, landskapets topografi och många andra faktorer. I princip kan kantzonerna delas in i dem med fastmark ända fram till vattendraget, samt dem med fuktigare stränder och sumpskogar. I de fall det finns fastmark ända kapitel 5 36 fram var det i norra Sverige vanligt med tall ända fram till vattendragen (Figur 4). Denna tall var dock det primära målet för de första avverkningarna och de gamla tallarna har flottats bort ur landskapet. I många barrskogsområden är det vanligt att lövsinslaget är stort utmed vattendragen. Några lövträd tolererar översvämningar och våt mark, samtidigt som ett gynnsamt ljusklimat råder (Figur 5). Figur 4. Naturlig kantzon med stort inslag av tall, lövträd och örter invid Lunndörsån, Vålån, Jämtland. I områden där tallarna inte huggits bort och där skogsbränder förekommer gynnas tallen och lövträd relativt gran. Plats: 700463-135486, karta 192 B. Foto: Micael Sundberg. Figur 5. Naturlig kantzon utmed floden Pechora, Komi, i Ryssland. Notera variationen i miljöer, hur vattnet delar sig i flera fåror och den höga andelen lövskog utmed stranden. Foto: Lennart Henrikson, WWF.
påverkan Trots kantzonernas stora ekologiska betydelse som livsmiljö för växter och djur och deras betydelse för vattendragen är strandzonerna (riparian area) de ekosystem som är mest störda av mänskliga ingrepp (Nilsson & Berggren 2000, Nilsson & Svedmark 2002). I USA beräknas endast 25 % av de ursprungliga strandzonerna återstå idag utmed vattendrag (Swift 1984). Skattningar i NILS-projektet (Esseen m.fl. 2004) anger att 25 % av svenska vattendrags strandzon i skog utgörs av hygge. Skogsstyrelsen redovisade år 2002 mängden lämnade kantzoner runt vattendrag i mellersta Sverige (Västra Götalands, Värmlands och Örebro län) utgående från inventeringar inom projektet ”Skog och vatten”. Andelen vattendragssträckning som saknade kantzon var 50 % och vid ytterligare ca 10 % av sträckningen fanns bara en smal trädridå. De mindre vattendragen saknade oftare kantzoner än de större. Ca 50 % av vattendrag smalare än 3 m hade kantzoner eller trädridåer, medan 70 % av vattendrag på 3–10 m hade kantzon. Av de större vattendragen hade hälften kantzoner under 10 m bredd. Vid en inventering år 2005 i Uppsala och Västmanlands län av 25 hyggen hade 64 % ingen skyddszon mot vatten (Bodegård 2005). Trots att ingen samlad utvärdering finns kan vi konstatera att det är brist på intakta kantzoner i skogen och framför allt i jordbrukslandskapet. Att lämna en orörd kantzon utmed ytvatten har dock blivit en allt vanligare åtgärd inom det svenska skogsbruket och inom jordbruket. Numer går det att få miljöersättning för att anlägga orörda skyddszoner på åkermark i södra Sverige. Eftersom ersättningen ges till åkermark får det inte finnas träd eller buskar i skyddszonerna. Skyddszoner med miljöersättning, öppen vall eller gräsmark, har anlagts utmed över 10 000 km vattendrag och diken i jordbrukslandskapet. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag 5.3.2 krav på kantzonen för att den skall utgöra en skyddszon Det viktigaste vid utformningen av kantzoner är att fastställa vilka funktioner som ska uppfyllas och sedan bestämma hur breda kantzonerna ska vara, dvs. erforderlig bredd och utformning för att utgöra en skyddszon mot negativ påverkan från mänskliga aktiviteter. Den bästa metoden är att först bestämma minsta acceptabla bredd på kantzonen för de funktioner som kantzonen avses uppfylla och sedan utvidga kantzonen med hänsyn till områdets markförhållanden och naturvärde. Detta innebär att de avsatta kantzonerna kan variera i bredd från enstaka upp till hundratals meter. Eftersom kantzonerna i de flesta fall ska uppfylla flera funktioner har man också lanserat begreppet ekologiskt funktionell kantzon, dvs. en för platsen tillräckligt bred kantzon för att skapa goda ekologiska förhållanden i vatten, på stranden och i en fastmarkszon för att medge att arter beroende av närhet till ytvatten kan fortleva (Henrikson 2007). Orörda och välutvecklade kantzoner är viktiga för hela vattensystemet, men naturligtvis inte den enda komponenten i ett friskt vattenlandskap (ex. Harr 1986, Jones & Grant 1996). Skyddszon i jordbrukslandskapet I jordbrukslandskapet finns få naturliga kantzoner mot ytvatten. De rätade och kanaliserade vattendragen har ofta branta kanter och bara en svag grässvål överst. Dessa ”avvattningskanaler” minskar ålängden och bottenvariationen, eliminerar översvämningszoner i form av åplan (det område intill vattendragen som vanligen översvämmas), och minskar variationen i strandfloran. Effekten blir minskad retention av närsalter och sediment, sänkt grundvatten och ett artfattigt vattenlandskap. Ur de kanaliserade vattnen strömmar vårfloden snabbt. På sommaren blir vattenföringen extremt låg och kanalerna växer igen med vegetation (Figur 2), speciellt som ingen skuggande kantzon finns. Vid nästa högflöde bromsar växterna i åfåran vattenflödet och det blir översvämningar. Då tillgriper man nya årensningar. I det ren- 37 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 62 and 63: forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65: arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67: forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69: forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?