Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag 5 5 5.5.1 Dammar i landskapet kapitel 5 Utrivning av dammar Erik Degerman Vi bör initialt skilja på dammar, dvs. konstgjorda vattensamlingar i vattendrag anlagda bakom ett dämme, och dämmen av sjöar, t.ex. regleringsdammar i sjöutlopp. Dämmen av sjöar har i regel mindre effekter på det hydrologiska systemet än en damm i ett vattendrag, men vid stora regleringsamplituder i sjön är de negativa faktorerna minst lika omfattande som vid en damm. Oreglerade sjöutlopp kan betraktas som limniska nyckelbiotoper (Naturvårdsverket 2003). Föreliggande avsnitt fokuserar på dammar, men några praktiska råd för dämmen i sjöutlopp ges också i Avsnitt 5.5.7. Dammar kan ha stora kulturvärden och flera andra positiva funktioner för samhället, t.ex. vara en del i vattenkraftutnyttjande, utgöra bevattnings- och branddammar eller vattenmagasin för vattenverk. Utomlands är det också vanligt att dammar används för att minska risken för översvämningar. Dammar kan också ha en positiv effekt i starkt antropogent påverkade vattenlandskap, t.ex. genom sedimentation av finpartikulärt material samtidigt som vattnet självrenas på kväve och fosfor. Ingen damm kan dock motiveras Glöm inte dammens funktion som sedimentationsbassäng. De sediment som kvarhålls förloras för nedströms vatten. Till och med små dammar har visat sig beröva kustavsnitt med så mycket sand att badstränder och andra strukturer försvunnit. Dammen är en störning i ett mycket komplext system. 70 i ett naturligt vattendrag utifrån dessa ekosystemvinster. De kan uppnås på naturlig väg genom anpassad markanvändning. Noterbart är att många av landets mindre dammar är övergivna. I Värmlands län är av länets kända dammar 200–300 ”herrelösa” (Länsstyrelsen i Värmlands län 2001). För vattenlandskapet har dammar generellt negativa och stora effekter: • Vattenlandskapets konnektivitet, dvs. förekomst av fria spridnings- och vandringsvägar, förloras varvid migration och drift av djur och växter, död ved, annat organiskt material, näringsämnen och sediment går förlorad. • Dammar med turbiner förorsakar hög dödlighet hos nedströmsvandrande fisk. • Ett helt annorlunda ekosystem etableras med andra djur och växtarter, både i, ovanför och nedom dammen. Härigenom förändras den biologiska mångfalden, ofta sker en trivialisering av flora och fauna då specialister ersätts av generalister. • Det nya ekosystemet kan påverka omkringliggande strömvatten genom ökad förekomst av starka konkurrenter och predatorer. • Avdunstningen ökar från stora vattenytor varvid vatten går förlorat. Nedströms vattendrag får ofta lägre sommarvattenföring, men extrema lågvatten brukar minska. • Stora vattenytor får ökad solinstrålning och vattentemperaturen ökar i dammen och nedströms. Nedströms stora dammar har man observerat negativ påverkan från förändrad temperatur hela 110 km nedströms (ex. Baxter 1977). • Vissa större dammar kan ha utsläpp av bottenvatten som ger ett kallare, ibland även syrefattigare, vatten nedströms. • Mikroklimatet i landskapet påverkas, ju större damm desto större påverkan.
• Eftersom sedimentation sker i dammen så är utgående vatten fattigt på sediment. Det blir därmed benäget att erodera fram nya sediment och erosionen ökar nedströms. • Totalt blir det dock normalt en brist på finare sediment nedströms dammen, vilket gör att habitat som sandstränder och sandöar kan försvinna långt nedströms dammen. Strandvegetation påverkas ofta negativt härav. • Vattenföringen nedströms påverkas ofta så att onaturliga flödesmönster uppstår. Genom reglering minskas oftast högflöden vilka normalt formar flodfåran nedströms. Detta gör att vattendraget nedströms får ett förändrat onaturligt tillstånd, ofta blir det också smalare och mindre varierat, t.ex. kan kvillområden försvinna. • Minskade högflöden medför också minskade översvämningar av omgivande stränder. Detta gör att mängden våtmark minskar, vattendragets självreningsförmåga minskar och vegetationen nedströms förändras (ökar oftast i mängd, men minskar i diversitet). Den naturliga flödesvariationen i strandzonen förändras eller utebli varvid den temporala variationen i växtsamhällen minskar (Malm Renöfält m.fl. 2005). • Minskade översvämningar medför också att grundvattennivåerna sjunker nedströms dammar. Detta i sin tur bidrar ytterligare till att minska å-/älvplanets yta. En mindre yta för vegetation och som filter av närsalter. • Minskade naturlig variation (naturliga störningar) i form av låg- och högflöden kan sänka ekosystemets produktivitet (Allan 1995). • Dammar har visat sig bidra till växthuseffekten genom att den landvegetation som bryts ned förvandlas till koldioxid och metan (sumpgas) (ex. Fearnside 1995). Stora vattenmagasin i Kanada har antagits släppa ut lika mycket växthusgaser som kraftverk som drivs med fossila bränslen (WCD 2000). Efterhand som magasinen åldras minskar dock deras produktion av växthusgaser. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Även i själva dammen uppstår med tiden negativa effekter. Vattenregleringen ger en erosion av stränder som leder till urlakning av sediment, organiskt material och närsalter. Initialt brukar detta medgöra en tillväxtökning hos fiskar, men ganska snart utarmas stränderna och fiskproduktionen minskar. Genom regleringen utarmas generellt strandzonens smådjur och växter. Stranden blir ofta smalare och strandvegetationen mindre utbredd. Vid regleringsamplituder över 3 m blir ljuset för vattenväxter ofta för dåligt på djup under regleringsnivån. Då uppstår mycket dåliga produktionsförhållanden för smådjur och fisk genom att primärproduktionen minskar. När man dämmer över torvmarker frigörs det kvicksilver som deponerats från luften under många år. Kvicksilverhalterna i fisk kan bli mycket höga, speciellt om det är stora vattenståndsvariationer som gynnar uppkomsten av metylkvicksilver. Sådana effekter har bland annat observerats vid dämningen av Skinnmudselet i Gimån i Västernorrland. Avsaknaden av naturliga högflöden gör att nedströms habitat starkt förändras. Vattendraget formas ju av högflödena. Försök att artificiellt släppa vatten förbi dammar för att efterlikna naturliga högflöden har visat sig ge viss återställning av naturliga habitat, men enstaka högflöden räcker inte för en återhämtning (Bednarek 2004). En annan intressant effekt av dammar är att man tror att de kan bidra till övergödningsproblematiken genom att fungera som kiselfällor. Detta kan leda till att tillväxten av kiselalger blir begränsad och cyanobakterier gynnas. Preliminära data som antyder att tillförseln av kisel från Östersjöns avrinningsområde minskat dramatiskt som en direkt effekt av reglering och fördämningar (Humborg m.fl. 2000). Detta kan vara en bidragande orsak till många av Östersjöns algblomningar. 71 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?