Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
Bevattningssamfälligheter<br />
Bevattningsuttagen bör för att undvika<br />
skador på det akvatiska livet helst regleras<br />
genom riktlinjer från länsstyrelsen eller<br />
miljödom. Eftersom det i vissa vattensystem<br />
kan finnas ett otal bevattningsuttag är<br />
oftast den bästa lösningen att dessa samlas<br />
i en bevattningssamfällighet. I en sådan<br />
kan den samlade påverkan bedömas och de<br />
enskilda uttagen dimensioneras i samråd.<br />
I Vramsån i Skåne har man beräknat att<br />
bildandet av en bevattningssamfällighet,<br />
med ca 60 enskilda företag, skulle kosta ca<br />
300 000 SEK (Grosen 2007). En kostnad<br />
som drabbar de enskilda. Denna utredning<br />
innefattar då bildandet av samfälligheten<br />
och även en hydrologisk undersökning av<br />
vattendraget vid olika vattenföring för att<br />
bedöma hur olika flöden påverkar vattendragets<br />
habitat. Undersökningen används<br />
för att bedöma hur olika flöden/uttag<br />
påverkar åns vattenhabitat (arealer, djup,<br />
strömförhållanden).<br />
Rekommendationer för<br />
bevattningsuttag<br />
Generellt bör hänsyn tas vid bevattningsuttag<br />
så att:<br />
• Bevattning ej sker dagtid vid torka.<br />
• Bevattning av stråsäd, trindsäd och oljeväxter<br />
ska ej ske.<br />
• Vattenkrävande växter bör odlas i områden<br />
med god och säkerställd vattentillgång.<br />
• Vattenuttagen ska samordnas mellan<br />
utövare, helst genom en bevattningssamfällighet.<br />
• Bevattning bör ej ske vid stark vind.<br />
• Peglar bör sättas upp och kalibreras så<br />
att flödesnivåer är kända.<br />
kapitel 5<br />
98<br />
Enskilda länsstyrelser har gett riktlinjer<br />
för vid vilka nivåer bevattningsuttag inte<br />
får ske. Länsstyrelsen i Halland har sedan<br />
länge en bestämmelse om att uttag i laxvattendrag<br />
ej får sker under nivåer av 25 l per<br />
sekund och meter åbredd. Underlaget för<br />
denna rekommendation är inte klarlagt.<br />
I smala vattendrag ger det låga flöden.<br />
Exempelvis laxvattendraget Himleån har<br />
en medelvattenföring på 2,6 m 3 /s och en<br />
normal lågvattenföring på 0,44 m 3 /s (17 %<br />
av medelvattenföringen). Medelbredden på<br />
lokaler undersökta med elfiske är 5,1 m.<br />
Tillämpas riktlinjen skulle det innebära att<br />
vattenuttag får ske ned till 0,125 m 3 /s, dvs.<br />
ned till 5 % av medelvattenföringen.<br />
Här föreslås istället en ekologiskt anpassad<br />
tillämpning så att uttag ej får ske vid<br />
flöden under 30 % av medelvattenföringen<br />
i värdefulla (ex. med lax, stormusslor) vattendrag.<br />
I mindre värdefulla vattendrag är<br />
värdet 20 % eller lägst normal minimivattenföring.<br />
Återigen betonas att detta inte utgör Naturvårdsverkets<br />
eller Fiskeriverkets åsikter,<br />
utan ska ses som rekommendationer från<br />
författaren och faktagranskare över rimliga<br />
miniminivåer som bör eftersträvas i restaureringsarbetet.<br />
Bevattningsbehovet i de mest högavkastande<br />
jordbruksmarkerna kan vara<br />
100 liter per kvadratmeter och säsong<br />
(1 000 m 3 per hektar). Ett enormt vattenbehov<br />
som helt kan torrlägga mindre<br />
bäckar.
Change language