Ekologisk

arbetet fokuserats på handkraft. Respektive
arbetslag har haft en arbetsledare och
sedan har en kommunalt anställd huvudprojektledare
funnits.
Även i de fall arbetet i huvudsak har
bedrivits i regi av länsstyrelsen finns stora
skillnader i arbetsformer. Några län har
valt att i princip stå för planering och
uppföljning, men har låtit fiskevårdsområdena
vara huvudmän för restaureringsprojektet.
Därigenom har man fått både
en övergripande regional planering och en
lokal intressent involverad. Medlemmarna
i fiskevårdsområden är ju ofta både mark-
och fiskerättsägare och direkt berörda. I
andra län sker en samordnad övergripande
planering i samarbete med både berörda
kommuner och fiskevårdsområden. Sedan
sköter respektive huvudman en upphandling
av beslutade åtgärder.
Lokal förankring
För den som avser att bedriva ett restaureringsprojekt
är det lämpligt att tidigt få
till stånd möten med mark- och fiskerättsägare,
fiskevårdsområden, jaktvårdsområden,
kommuner, naturskyddsföreningen,
hembygdsföreningen och olika intresseorganisationer.
Vid dessa informella samråd i
tidigt skede, som inte är lagstadgat, är det
viktigt att bara presentera en idé om hur
restaurering kan ske, kom inte med helt
färdiga lösningar. En fördjupning om hur
olika intressen kan hanteras samt orsak
till, och hur man kan förebygga konflikter
ges i Avsnitt 4.6.
När det hela utvecklas dithän att ni ska
gå in till länsstyrelsen för att efterhöra
om miljöprövning krävs är det dags för ett
samråd enligt Miljöbalken. I och med att ni
dessförinnan haft ett förberedande samråd
i tidigt skede så kan detta bli en enkel process.
Vid det tidiga samrådet förs protokoll
som sedan justeras av de berörda parterna.
Passa på att ta tillvara den lokala kunskapen
om hur området såg ut och brukades
förr, vilka problem som upplevs och de
förslag till lösningar som finns. Viktigt att
diskutera är:
• Vad är syftet med restaureringsåtgärden?
• Behövs och hur sker i så fall avvägning
mellan olika intressen?
Ekologisk restaurering av vattendrag
• Påverkas kulturmiljövärden menligt, och
hur kan detta undvikas? Kan kulturmiljövärdena
utvecklas?
• Kan åtgärden, eventuellt efter enkla justeringar,
gynna andra intressen?
• Bör det vidtas enkla åtgärder som röjning
av vegetation eller annat för att göra
området mer estetiskt tilltalande eller
åtkomligt för besökande?
• Behövs informationsinsatser, t.ex. i form
av skyltar eller reportage i lokalpressen
för att uppmärksamma arbetet?
• Vad blir de framtida konsekvenserna av
åtgärden?
• Hur skall den framtida skötseln organiseras?
Vid kontakter med lokalboende är det
viktigt att vara lyhörd och försöka utbilda
om ekologiska värden och behov av åtgärder
istället för att diktera villkor. Försök
leta fram bilder över området från förr
som visar målet för restaureringsarbetet,
alternativt används bilder från opåverkade
vatten (målbilder) eller demonstrationsprojekt.
Det är väldigt bra att ha nyckelhabitat,
t.ex. strömsträckor eller slingrande
åar, eller arter som flaggskepp för projektet,
t.ex. flodpärlmussla, svarthakedopping,
större vattensalamander, utter, lax.
Lokalbefolkningen kan sedan länge vara
van vid det tillstånd som råder vid t.ex.
en avsänkt sjö, en spegelblank damm eller
den obrutna vattenyta som skapas i ett
rensat vattendrag. Information om hur det
opåverkade vattnet sett ut och de naturvärden
som är kopplat till restaurering är då
värdefulla.
Det kan vara klokt att fundera över
hur och av vem på myndigheten den första
kontakten ska tas. Det finns markägare
som har negativa erfarenheter och uppfattningar
om annat som kommunen eller länsstyrelsen
har företagit sig genom åren, och
det kan spela roll för hur initiativet till restaurering
tas emot. Ett lämpligt tillfälle att
berätta om planerna på att restaurera för
markägarna kan vara på fiskevårdsområdesföreningens
årsmöte eller om föreningen
bjuder in till extra möte öppet för allmänheten.
Det är då föreningen som skriver
inbjudan och dokumenterar på det sätt som
passar dem. På mötet informeras exempelvis
om vad som hittills gjorts i länet, och
5 kapitel 4