Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

Ekologisk restaurering av vattendrag 5.5.2 alternativ till dammar Om vi antar att dammarna främst anläggs för att möjliggöra vattenkraftproduktion eller vara magasin för vattentäkt (råvatten, bevattning) så kan dammarna ersättas med andra alternativ. Alternativen ligger inte i andra fysiska ingrepp utan i ett helhetstänkande. Framför allt krävs en hydrologisk restaurering av landskapet och vattendrag som inte kanaliseras utan slingrar sig fram i omgivande landskap (Avsnitt 5.1 resp 5.10). När det gäller dammar som vattenmagasin för ytvattentäkt eller bevattning är sådana vanligast i de sydliga jordbrukslandskapen. Behovet av dammar har föranletts av att avrinningsområdet dikats ut. Därmed har grundvattennivåer sänkts samtidigt som ytavrinningen går hastigt ur systemet. Ingen naturlig vattenmagasinering i kärr och andra våtmarker finns kvar. Ingen fördröjning av flödena finns i meanderbågar, eller genom en varierad botten och strandzon. Odlas sedan grödor som kräver mycket bevattning blir behovet av ytvatten stort, t.ex. vid grödor som potatis, morot, vitkål och lök. Ser man till vattenbehovet i jordbruket så kan detta minskas betydligt med anpassade grödor, förbättrad bevattningsteknik (t.ex. ramper istället för bevattningskanoner) och tekniska hjälpmedel för att bestämma bevattningsbehov och lämplig tidpunkt för bevattningsstart. Många andra åtgärder finns också som gör att vattenbehovet kan minska, t.ex. inarbetning av mer vattenhållande mull i marken eller att minska bevattning dagtid. Ett tillfälligt alternativ kan vara att leda in vatten i dammar vid sidan av vattenfåran under högvatten på våren och sedan spara detta vatten till sommarens behov. Ett problem blir dock den avdunstning som uppstår. Ett bidragande problem till vattenbristen i vissa landskap är också att befintligt vatten har reserverats för elproduktion som generellt har företräde framför andra användningar. Det ökande vattenresursbehovet och behovet av en säkerställd biologisk mångfald är svåra att förena med dagens ensidiga vattenutnyttjande (läs mer i Avsnitt 5.6). kapitel 5 72 När det gäller att ersätta vattenkraftdammar så finns alternativa energikällor som biogas, sol- och vindkraft, eller möjligheten att minska energianvändningen. Vattenkraft är dock en förnyelsebar energikälla som borde kunna nyttjas, men då på ett miljöanpassat sätt och inte som dagens system. I t.ex. Idbyån, Örnsköldsviks kommun, har den nedersta kvarndammen bara byggts över halva vattendraget. Den fria delen av vattendraget är anlagt som en relativt brant strömsträcka/fors. Dock kan troligen de flesta djur passera upp- och nedströms. Men ännu bättre alternativ kan komma. Utomlands diskuteras och testas idag system för att utvinna vattenkraft utan att ha dammar. I regel används propellerdrivna undervattensturbiner, t.ex. CablePowerTM och Verdant Power. Ännu är denna teknologi alltför outvecklad för att vara lönsam, men alternativ kan komma i en nära framtid. Tyvärr sker utvecklingen inte i Sverige, trots de stora vinsterna kraftbolagen gör med dagens elpriser. Slutligen finns också dammar som tjänar som filter, fångdammar, för närsalter. Genom att inte angripa orsaken till närsaltöverskottet i källan utan låta vattensystemen stå för vattenreningen sparas stora kostnader i vissa näringsgrenar, samtidigt som vattenlandskapet utarmas. Otaliga alternativ finns till fångdammar i naturliga vattensystem. 5.5.3 Ekologiska konsekvenser av utrivning Idag finns ytterst lite forskning genomförd på effekter av dammutrivningar. De utvärderingar som gjorts visar på svårförklarade resultat på t.ex. geomorfologin nedströms efter utrivning (Pizzuto 2002). Generellt gäller dock att ytterst få undersökningar finns genomförda av de ekologiska effekterna av dammutrivning, både internationellt och framför allt i Sverige. Det finns således ett stort behov inför det framtida restaureringsarbetet att kontrollera de hydrologiska, geomorfologiska och ekologiska konsekvenserna. Huvuddelen av föreliggande avsnitt baseras på enstaka amerikanska arbeten samt rena antaganden om förväntade effekter.
En återgång till ett fritt strömmande vatten innebär naturligtvis att vattenlandskapets ekologiska status ökar. I princip kan sägas att de flesta negativa effekterna av dammen torde försvinna på relativt kort tid. Förväntade positiva effekter på det hydrologiska systemet är: • Återupprättad konnektivitet. • Återupprättad hydrologisk regim, dvs. naturlig vattenföring, med återkommande högflöden. • Naturliga högflöden som formar vattendraget nedströms. • Minskad kvarhållning av närsalter, sediment, död ved och annat organiskt material • Normaliserade temperaturförhållanden nedströms. Sammantaget kan det rimligen antas att detta leder till en ökad ekologisk status och en normalisering av växt- och faunasamhället. I en amerikansk studie visades att nedströms levande akvatiska evertebrater återhämtar sig snabbast efter en utrivning (Stanley & Doyle 2003). Redan efter ett år efter utrivning förelåg inga skillnader på artsammansättningen mellan den tidigare dämda sträckan och referenser. Dock verkar musslor nedströms kunna störas den ökade sedimentmängden direkt efter utrivningen (Sethi m.fl. 2004). I de fall stormusslor finns nedströms dammlägen bör utrivningen föregås av en miljökonsekvensbeskrivning. För fiskar kan man generellt sammanfatta befintliga undersökningar som att återhämtningen beror på om problemet för fiskfaunan berodde på att dammen var ett vandringshinder eller om dammen i sig minskade mängden tillgängligt habitat. Om vandringshinder var problemet i systemet föreligger ofta en snabb återkolonisation av uppströmssträckor. Var det dock tillgängligt habitat som är problemet följer fiskens återhämtning den geomorfologiska återhämtningen av vattensystemet (Doyle m.fl. 2005). Förändringar i strandvegetationen tar längst tid, och det behövs troligtvis ett eller två decennier innan man fullt ut kan avgöra vilken ekologisk effekt en utrivning haft. Det finns i princip inga långsiktiga Ekologisk restaurering av vattendrag studier som visar utvecklingen för enskilda dammutrivningar. Orr (2002) och Orr & Stanley (2006) har dock studerat tretton olika utrivningar, i ålder mellan 1 till 30 år. De drar slutsatsen att den initiala koloniseringen går fort. Det är dock stora skillnader mellan dammlägen. Andelen bart sediment blev snabbt väldigt låg (
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?