Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag I branta källflöden kan död ved skapa trösklar som i successiva trappsteg tar hand om vattnets energi. Den döda veden möjliggör därmed för smådjur och fisk att leva i miljöer som annars skulle varit för snabbflytande (Wallace m.fl. 1995). Den kan även stabilisera sediment, som t.ex. lekbäddar för laxfisk i branta vattendrag. Generellt är dock mängden död ved lägre i branta vattendrag på grund av att veden sköljs nedströms. Effekten av död ved för att forma höljor kan också vara ringa i förhållande till dem som skapas av block och sten. Generellt kan sägas att död ved har störst hydromorfologisk funktion i vattendrag med lägre lutning där bottenmaterialet är mer homogent. Död ved skapar således en mer varierad miljö. På dessa undervattensrev kan påväxtalger, mossor och lavar fästa, samtidigt som organiskt material hålls kvar. Detta ger grunden för en rik bottendjursfauna, men försök med utläggning av död ved visar inte på en generellt ökad täthet av bottendjur. Död ved på land hyser en mycket rik insektsfauna som äter av innerbarken och det svampmycel som finns i resten av trädet. Drygt hälften av alla skogslevande arter är beroende av död ved, t.ex. är en fjärdedel av alla svampar beroende av död ved. I svenska vatten verkar dock inga ryggradslösa djur konsumera veden, åtminstone inte innan den fysiskt brutits ned till smådelar. Figur 2. Naturlig brötbildning i lövskogslandskap (främst al). Notera erosionen i strandbrinken som ger bra ståndplats för smådjur och fisk vid högre vattenstånd. Erosionen kan orsaka att fåran ändras. Vy nedströms. Frösvidalsån i Närke vid extremt lågvatten. kapitel 5 56 Död ved i vatten skapar ståndplatser för fisk, skyddade mot rovdjur och vattenström. Studier har visat att död ved generellt gynnar många fiskarter (ex. Markusson 1998), men de flesta studier är utförda på laxfiskar. Eftersom död ved skapar höljor är det vanligt att antalet stora laxfiskar ökar eftersom de får bra ståndplatser (ex. Roni & Quinn 2001, Degerman m.fl. 2004). Svenska studier har visat att mängden öring i skogsvattendrag ökade med 300 % när mängden död ved ökade från 0 till 8–16 bitar per 100 m 2 vattendragsyta (Figur 3), vid ytterligare högre mängder död ved fortsatte mängden öring att öka, dock ej signifikant. Tillväxten för enskilda öringar förbättras också (Sundbaum & Näslund 1998), men denna tillväxtförbättring kan hämmas av att tätheterna av öring blir höga vilket leder till ökad konkurrens (Degerman m.fl. 2004). En bidragande faktor till att fisk gynnas är att de slipper spendera så mycket energi på att simma mot strömmen på sin ståndplats samtidigt som exponering för rovdjur (predatorer) vid korta flytt inom habitatet minskar (Harvey m.fl. 1999). I svenska skogsvattendrag visar tillgängliga data att det inte bara är öring som gynnas av död ved. Även en art som bäcknejonöga ökar med mängden död ved, troligen för att det vid den döda veden ansamlas sand som utgör det substrat denna primitiva fisk lever nedgrävd i. Däremot Figur 3. Antalet öringar per 100 m 2 i skogsvattendrag smalare än 6 m relaterat till mängden död ved per 100 m 2 (observera sorten; Degerman m.fl. 2004).
verkar normalt sjölevande rovfisk som gädda och lake missgynnas av stor mängd död ved (Tabell 1). Antalet fiskarter ökar dock signifikant med mängden död ved i skogsvattendragen. 5.4.2 Hur mycket död ved finns det? I opåverkade landskap kan mängden död ved i både skog och vattendrag vara mångfalt högre än i vattendrag med aktivt skogsbruk. Ofta brukar mängden död ved vara högre i vattendrag än i omgivande skog eftersom veden bryts ned långsammare i vatten. Mängden död ved ökar med skogens ålder och med ju bredare obrukad kantzon som finns utmed vattendraget. Länsstyrelsen i Jönköpings län har tagit fram en metod (Biotopkartering av vattendrag) för att kartera och kvantifiera olika biotoper och strukturer i vattendrag och deras närmiljö (0–30 m) (ex. Halldén m.fl. 1997 samt Handboken för Miljöövervakning). Fram till år 2005 fanns 213 inventerade vattendrag i Småland, en sammanlagd vattendragssträckning på 180,5 mil. Vid dessa karteringar noterades mängden död ved (mätt som antal bitar om minst 1 m och med en diameter på minst 10 cm) i fyra klasser; saknas, 1–5 bitar, 6–25 bitar respektive >25 bitar per 100 m vattendragslängd. På hela 34 % av inventerade sträckor (medellängd 388 m) saknades död ved (Tabell 2). Motsvarande resultat erhölls vid sammanställning av data om död ved på undersökta elfiskelokaler över hela landet (data från Svenskt ElfiskeRegiSter; SERS). Vid 11 912 elfisketillfällen (ca 55 mil undersökt vattendrag) har mängden död ved noterats. Vid 29 % av tillfällena saknades död ved helt på lokalen (lokallängden i genomsnitt 45 m). Således saknas död ved helt på ca en tredjedel av undersökta vattendragsavsnitt. Avsaknad av död ved var betydligt vanligare i jordbruksvattendrag (Tabell 3). Även i vattendrag i fjällnära skog och hed- eller myrmark var mängden död ved mindre än i skog. Medianförekomsten (50 %-percentilen) av död ved i mindre (≤6 m) skogsvattendrag var 6,4 bitar död ved per 100 m eller lägre (Tabell 4). I de mindre vattendragen var <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag mängden död ved större än i bredare vatten eftersom det är samma areal kantzon som försörjer vattnen med död ved. Dessutom kan den döda veden ligga kvar längre utan att flyttas nedströms i små vattendrag. I de allra minsta vattendragen (40 30-40 20-30 10-20 0 5 10 15 20 25 30 m3/ha Figur 4. Volymen (m 3 /ha) död ved i 12 opåverkade ryska vattendrag (Vodlozersky nationalpark; Karelen) jämfört med 11 svenska skogsbruksvattendrag (från Timrå till Luleå) (Enetjärn & Birkö 1998). 57 kapitel 5 Sverige Ryssland
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?