05.09.2013 Views

Ekologisk

Ekologisk

Ekologisk

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

6.4 Metoder för uppföljning av<br />

tillståndsmål (ekologisk status)<br />

Vid uppföljning av tillståndsmål ska om<br />

möjligt metoderna enligt ”Handledning för<br />

miljöövervakning” användas eller manualer<br />

för uppföljning av skyddade områden<br />

(). Framtagna<br />

undersökningstyper inom miljöövervakningen<br />

”Programområdet Sötvatten” omfattar<br />

bland annat:<br />

• biotopkartering, vattendrag<br />

• bottenfauna i sjöars littoral och i vattendrag<br />

• elfiske i rinnande vatten<br />

• hydrogeologi<br />

• lokalbeskrivning<br />

• makrofyter i vattendrag<br />

• provfiske i sjöar<br />

• elfiske i vattendrag<br />

• provfiske efter kräfta i sjöar och vattendrag<br />

• påväxt i rinnande vatten<br />

• utter och mink – beståndsövervakning<br />

• vattenkemi i sjöar<br />

• vattenkemi i vattendrag<br />

• övervakning av stormusslor<br />

Dessa undersökningstyper kan kompletteras<br />

från andra programområden (ex. Våtmark,<br />

Skog) bland annat med inventering<br />

av fågel och större vattensalamander m.m.<br />

Vid utvärdering av tillståndsmålen bör,<br />

där så är lämpligt, bedömningsgrunder för<br />

klassificering av ekologisk status användas.<br />

Förslag till sådana finns utvecklade<br />

för fisk i rinnande vatten (Beier m.fl. 2007)<br />

och sjöar (Holmgren m.fl. 2007) samt bottenfauna<br />

(Johnson & Goedkoop 2007) och<br />

påväxtalger i rinnande vatten (Kahlert m.fl.<br />

2007). Inom respektive dokument förklaras<br />

bakgrund och tillämpning. Dokumenten<br />

kan nås på . Förslagen<br />

till bedömningsgrunder ligger till grund<br />

för de förslag till föreskrifter, allmänna<br />

råd samt handbok som Naturvårdsverket<br />

har tagit fram utifrån ”Förordningen om<br />

förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön<br />

(2004:660)”.<br />

För hydromorfologiska bedömningar<br />

finns en vägledning för karakterisering av<br />

vattendrag som är fastställd som svensk<br />

standard (CEN 2004, SS-EN 14614:2005).<br />

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />

Därutöver finns två förslag till bedömningsgrunder<br />

för hydromorfologi och konnektivitet<br />

(vattendragens kontinuitet), dels<br />

utarbetat av SMHI (Olsson & Lundholm<br />

2006), dels ett förslag utarbetat av länsstyrelsen<br />

i Jönköpings län (Nilsson 2006). Med<br />

detta som underlag går det att för att genomföra<br />

hydromorfologiska undersökningar<br />

i vattenfåran och bedöma hur vattendraget<br />

fragmenterats av dammar.<br />

6.5 Strategier för<br />

uppföljning av tillståndsmål<br />

Mycket av dagens nationella och regionala<br />

monitoring av fauna och flora i vattendrag<br />

och sjöar bygger på långsiktig övervakning<br />

av ett antal utvalda avsnitt av vattendrag<br />

och mindre sjöar spridda över landet. I<br />

och med programmets långsiktighet kan<br />

storskaliga miljöförändringar detekteras.<br />

Förändringarna kan dock sällan kopplas<br />

till en enskild restaureringsåtgärd eftersom<br />

flera åtgärder genomförs samtidigt och<br />

genom utformningen av uppföljningen. De<br />

långsiktiga miljöövervakningsprogrammen<br />

kan således inte användas för utvärdering<br />

av enskilda objekt, men kan utgöra ett bra<br />

referensmaterial.<br />

Önskar man att mer i detalj studera<br />

effekten av en enskild åtgärd bör det finnas<br />

ett uppföljningsprogram kopplat just<br />

till den åtgärden. Den enklaste formen av<br />

uppföljning är helt enkelt att mäta före och<br />

efter åtgärd på platsen. På grund av medelstillgången<br />

kommer detta förfarande att<br />

dominera. En utvärdering kan svara på om<br />

restaureringen lyckats eller ej, men en väl<br />

designad studie kan även visa varför och<br />

ge statistiskt säkerställda resultat. Från<br />

de resultaten kan metodiken förbättras.<br />

Väl genomförd uppföljning och utvärdering<br />

kommer därmed att bli lönsam.<br />

Det är ofta inte tillräckligt att enbart<br />

följa upp objektet före och efter åtgärd<br />

eftersom det finns en stor naturlig variation.<br />

Även efter en lyckad åtgärd kan andra<br />

faktorer ge en tillfälligt svag flora eller<br />

fauna efteråt. En god regel vid utvärdering<br />

är därför att alltid ha referenslokaler för att<br />

ta hänsyn till naturlig variation. Kan man<br />

dessutom inkludera flera replikat, dvs. ha<br />

flera par av åtgärd – kontroll, ökar säkerheten<br />

ytterligare.<br />

3 kapitel 6

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!