05.09.2013 Views

Ekologisk

Ekologisk

Ekologisk

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />

1. Att skapa strukturer som bromsar vattenhastigheten<br />

kan vara svårt, eftersom<br />

de är svåra att få att ligga på plats. Falsar<br />

som sätts in i trummor brukar bara underlätta<br />

passage för vuxen vandrande fisk<br />

(Bates 2003) och bör bara användas vid<br />

lutningar upp till 3 %. Sätter man in falsar<br />

i trumman så bör deras höjd vara maximalt<br />

10-15 % av trummans totala höjd (diameter).<br />

Avståndet mellan falsarna är föremål<br />

för olika åsikter. Försök i Örabäcken,<br />

Himleåns vattensystem, Varbergs kommun,<br />

har visat att om avståndet mellan falsarna<br />

anpassas så att det vatten som sköljer över<br />

uppströms tröskel hinner dyka ned och så<br />

att säga vända upp över nästa fals så sköljs<br />

systemet hela tiden rent utan att bråte<br />

fastnar (muntligen Lars-Göran Pärlklint).<br />

Detta kallas ett dykande flöde. Falsarna<br />

sätts således in som miniatyrtrösklar och<br />

vägtrumman är egentligen på väg att bli en<br />

liten fiskväg av typen bassängtrappa. Amerikanska<br />

rekommendationer (Robison m.fl.<br />

1999, Bates 2003) är istället att falsarna<br />

ska fungera som ett varierat bottensubstrat<br />

och generera ett vågformigt och rakt flöde.<br />

Vattnet ska inte dyka ned mellan falsarna,<br />

som ska sitta tätt. Denna inriktning med<br />

täta falsar försöker efterlikna ett korrugerat<br />

rör. Falsar kan alltså sättas glest så att<br />

det blir likt en fiskväg, eller tätt, likt ett<br />

korrugerat rör.<br />

Den senare metoden minskar också<br />

risken att skräp ansamlas, istället ökar<br />

dock risken att sediment ansamlas. Oavsett<br />

utformning är det alltid risk att bråte och<br />

skräp fastnar. Ofta är det mycket svårt att<br />

rensa en sådan igensatt trumma. Falsar<br />

kan egentligen bara sättas in i trummor<br />

som man enkelt kan krypa in i och rensa.<br />

Helst bör diametern vara >1 300 mm, men<br />

i den ovan nämnda trumman i Örabäcken<br />

var diametern endast 800 mm.<br />

Den turbulens som uppstår kring falsarna<br />

gör att trummans livslängd förkortas.<br />

Falsar är absolut sista och sämsta utvägen<br />

och kräver mycket tillsyn.<br />

Falsarna kan fästas i väggarna med<br />

expanderbult. Detta kräver att trumman är<br />

av betong och av sådan diameter att man<br />

kan ta sig in i den. De sneda falsarna är det<br />

bästa alternativet (Figur 1). De fungerar<br />

bra vid lågvatten och samlar ej bråte så<br />

lätt.<br />

kapitel 5<br />

144<br />

I mindre trummor kan man lägga in<br />

stegliknande strukturer som fästs i över-<br />

och nederänden. Åtgärden får ses som en<br />

nödlösning i avvaktan på utbyte av trumman.<br />

2. För att minska vattenhastigheten i trumman<br />

och även bygga bort små fall kan man<br />

tröskla nedströms utloppet. Trösklarna<br />

byggs upp av sten i varierande storlek<br />

(Figur 2). Det är viktigt att strukturerna<br />

blir stabila med tanke på högvatten och isavgång.<br />

Försök att v-skära trösklarna så att<br />

vatten och djur även passerar vid lågvatten.<br />

Den första tröskeln bör ligga ungefär två<br />

vattendragsbredder nedom vägtrumman.<br />

Ytterligare trösklar bör ligga på en vattendragsbredds<br />

avstånd. Varje tröskel kan<br />

vara upp till 10–20 cm högre än den nedströms.<br />

Om man trösklar på detta sätt kan djur<br />

lättare passera, men genomgångar har<br />

visat att effekten av passagen som helhet<br />

sällan blir tillfyllest (Robison m.fl. 1999).<br />

För ett mer naturligt utseende kan<br />

trösklingen göras som en biotopvårdsåtgärd<br />

där större sten och block läggs i ett friare<br />

mönster så att vattennivån höjs och -hastigheten<br />

minskar. Trösklingen nedströms<br />

trumman kan alltså vara lik den vid naturlig<br />

biotopvård (Figur 3, 4).<br />

Kostnaden för manuell tröskling av en<br />

liten vägtrumma torde uppgå till 10 000<br />

SEK. Vid maskinell tröskling i lite större<br />

(>3 m) vattendrag blir kostnaden ca 20 000<br />

SEK (Westman 2003, Bergengren 2007,<br />

Klas Johansson, Länsstyrelsen i Västernorrlands<br />

län). Vägverket räknar för det<br />

allmänna vägnätet med kostnader på<br />

50 000–100 000 SEK för en ordentlig tröskling<br />

(muntligen Ove Eriksson).<br />

3. Som ett tredje alternativ kan vattenhastigheten<br />

bromsas i inloppsområdet genom<br />

att lägga ut mer sten uppströms. Risken<br />

är dock att vattenhastigheten ökar successivt<br />

i trumman, varför åtgärden ofta<br />

får kombineras med någon av de tidigare<br />

nämnda åtgärderna ovan, lämpligen att<br />

fortsätta stenutläggningen nedströms eller<br />

att tröskla. En fördel med stenutläggning<br />

uppströms trumman är att skräp och is kan<br />

hindras från att komma in i trumman.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!