Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag tillstånd och samråd Liksom all vattenverksamhet kan biotopvård i vattendrag kräva tillstånd från miljödomstol. I Kapitel 3 och 4 redovisades den generella arbetsgången vid restaureringsprojekt, med tonvikt på samråd, lokal förankring och hänsyn till kulturmiljöer. Hänsyn till kulturmiljöer Kraftigt påverkade bottnar ses som kulturmiljöer. Erika Grann (2003) på Riksantikvarieämbetet skriver: ”Fint rensade vattendrag berättar om människors verksamhet, livsvillkor och hårda arbete för att nyttja naturens resurser. Att lägga tillbaks stenblock från byggda kanter innebär en stor förändring av vattendragets karaktär.” Här finns ett dilemma, då förstörda livsmiljöer för det akvatiska livet ska vägas mot det kulturhistoriskt värde som det störda vattendraget utgör. Generellt utgör detta inget problem då så stor andel av vattendragen är påverkade. I t.ex. Emån är över hälften av vattendragssträckningen rensad. Således kommer aldrig restaureringsarbetet att kunna återföra all denna vattendragslängd till ett naturligare tillstånd. I de särskilt skyddsvärda vattendrag som identifierats inom miljömålsarbetet för ”Levande sjöar och vattendrag” bör därför huvuddelen av påverkade bottnar kunna restaureras. Det är dock viktigt att alltid ha en dialog med kulturmiljövården, och detta alltid tidigt i planeringen (läs mer i Kapitel 4). Val av arbetsmetodik Beroende på vattendragets storlek, möjlighet att köra fram till och i vattnet, naturlig tillgång på material och storlek på åtgärder kan man välja att arbeta maskinellt eller manuellt. Manuellt arbete brukar vara vanligt i vattendrag med bredder under 3–7 m, speciellt när det krävs skonsamma åtgärder eller det är svårt att få fram tunga maskiner. Generellt rekommenderas dock grävmaskiner ur kostnads- och effektivitetssynpunkt när större sten och andra strukturer ska ut i vattnet, speciellt om stenen inte bara ligger upplagd längs stränderna i smala vattendrag. Går det att köra maskin fram till vattendraget och även i vattendraget samt om större strukturer ska flyttas/grävas rekommenderas grävmaskin. kapitel 5 166 tillgång till sten I Kapitel 4 diskuterades vikten av att ha tillgång till natursten om inte den ursprungliga stenen ligger längs stränderna. Tillgång till stentäkter med rätta dimensioner på block, sten och grus bör kontrolleras. I vissa regioner väljer man att köpa sten från markägare som har stenrösen eller andra stensamlingar. Observera då att dessa stensamlingar kan utgöra kulturmiljövärden. Rådgör med länsstyrelsen vid tveksamheter. Materialet ska sedan transporteras till vattendraget och ofta lagras på lämpliga ställen. Allt kräver rekognosering på platsen. 5.9.6 praktiska åtgärder Vid maskinellt arbete rekommenderas alltid att en fältansvarig utses som leder grävmaskinföraren under arbetet. Arbetsledaren går i vattnet/på stranden och pekar på vad som behöver göras och ger speciellt akt på att strömbilden blir den rätta. Arbetsledaren bör ha en reflexväst eller bjärta kläder som gör att hon/han syns tydligt. Eftersom föraren sitter i en bullrig miljö är det bra om man kommer överens om den allmänna gången först och sedan försöker styra med handtecken. Optimalt har man ”headset” och kan kommunicera obesvärat. utläggning av sten och block Generellt bör man arbeta vid lågvatten, ex. LQ eller LLQ, när strukturer läggs ut och gamla strukturer ska grävas bort. Speciellt om finare strukturer som lekbottnar ska åtgärdas (Avsnitt 5.11) är lågvatten nödvändigt. Då kan man säkerställa att utformningen blir sådan att sedimentdeposition ej sker i grusbäddarna, samt att lekbottnarna inte ligger ovanför lågvattennivån. Det är också lättare att ta sig fram i vattendraget vid lågvatten, dessutom ser man de strukturer som etableras tydligare. Vidare kan det vara svårt att förankra stenar vid högre vattenföring. Sedan är det normalt så att utläggning av sten har störst effekt på vattenströmmen vid lågvatten. Vid högvatten bromsar bottnarna mindre. Alltså vill man helst se strömbilden vid lägre vattenföring
Arbetar man med stora strukturer, blockgrupper och kraftiga trösklar, i större vatten kan arbetet ibland ske upp till normalvattenföring, men ofta får man då efterjustera vid lågvatten. Naturligtvis begränsas maskinernas arbetsområde med generellt högre vattenföringar. Man bör aldrig arbeta i så djupt vatten att det täcker hela larvbanden. Grävmaskinen fungerar i princip som ett ”stort block” och omkring maskinen ökar vattenhastigheten, ibland så mycket att sten under maskinen spolas iväg. Sträva efter att anpassa storleken på sten och block efter vad som varit naturligt i vattendraget tidigare, se på stränder, i omgivande terräng eller referensvattendrag (ex. Avsnitt 5.9.1). Råder det osäkerhet bör man dimensionera efter förväntad högsta vattenhastighet för att få de stora strukturerna att ligga kvar (Faktaruta 1). Överdimensionera dock inte som princip. Det gör i regel inget om det finns en viss rörlighet, en dynamik. Börja arbeta uppifrån i vattendraget så kan man successivt se hur vattenströmmen struktureras. Man ”tar vattnet med sig”. Genom att successivt arbeta sig nedströms kan man justera mängden av stenar och strukturernas höjd för att få en uttalad strömfåra. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Sträva efter ett naturligt utseende med god turbulens på vattnet. Det som skapar ståndplatser för fisk är sten i sig, de höljor som skapas och den turbulens som bildas. Viktigt är att inte placera stenar enligt fixa mönster. Försök efterlikna den naturliga variationen (Figur 11). I regel bör också enstaka större strukturer som block tillåtas att sticka upp ovanför vattennivån vid normalvattenföring (i regel ej vid högvatten). Förankra den sten som läggs ut. Stora stenar och block bör förankras 1/3 ned i bottnen (Figur 12). Vid denna förankring bör man i huvudsak sträva efter att finare material lägger sig intill de större strukturerna. Ibland kan man dock tillåta att det skapas håligheter intill och eventuellt under stora stenar och block. Ju större lutning, egentligen vattenhastighet, desto mer måste sten och block läggas samman i grupper. Utläggning av grupper av stenar och block skapar i större utsträckning än enskilda strukturer höljor. Störst nytta gör dessa strukturer i vattendrag med en vattenhastighet över 0,5 m/s vid medelvattenföring. I små vattendrag (medelvattenföring
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 276 and 277: ) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?