Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
totala skogsarealen. Dessa dränerade<br />
skogsmarker står för en del av tillförseln<br />
av växthusgaser; metan, lustgas och koldioxid.<br />
Dessutom brukar de dikade markerna<br />
stå för en förhöjd tillförsel av sediment,<br />
kvicksilver, humusämnen och närsalter.<br />
Skogsmark motsvarande 1,5 miljoner hektar<br />
har dikats. Utav dessa dikningar är en<br />
betydande andel misslyckade, dvs. de gav<br />
ingen ökad skogsproduktion (muntligen<br />
Lennart Henrikson, WWF). En del av den<br />
dikade skogen är nämligen produktionsbegränsad<br />
på grund av syrebrist genom för<br />
höga grundvattennivåer.<br />
Det hårdgjorda landskapet<br />
När man hårdgör landskapet med asfalt,<br />
hus och betong kommer nederbörd<br />
inte längre att infiltreras i marken utan<br />
strömmar bort som en ytavrinning. Vattenflödena<br />
i tätortsvattendrag ökar därvid<br />
drastiskt med inemot en faktor 10. Ökningen<br />
kommer också mycket snabbare<br />
än i ett naturligt vattensystem. Eftersom<br />
grundvattenmagasinen inte fylls på så<br />
kommer sommarens lågvatten (basflödet)<br />
att vara extremt ringa. Extremt höga och<br />
låga vattenflöden blir således följden av att<br />
hårdgöra landskapet. Högflödena kommer<br />
att vidga och fördjupa åfårorna så att när<br />
det är lågvatten på sommaren kommer inte<br />
vattenmängderna räcka till för att täcka<br />
bottnarna. Redan när 10 % av landskapet<br />
är hårdgjort uppstår signifikanta förändringar<br />
av vattendragens hydrologi och<br />
morfologi (Klein 1979, Schueler 1995).<br />
Även utanför tätorterna har landskapets<br />
hårdgjorts. I skogen har marken hårdgjorts<br />
genom det omfattande skogsbilvägnätet.<br />
Åkerlandskapet är idag inte lika permeabelt<br />
för nederbörd som det varit på grund<br />
av tunga maskiners kompaktering av<br />
marken. En skogssluttning på genomsläpplig<br />
mark kan ha 200–500 gångers högre<br />
förmåga att infiltrera vatten än en åker.<br />
Följden är att åkermark oftare får ytliga<br />
avflöden som för med sig närsalter, bekämpningsmedel<br />
och sediment.<br />
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
5.1.2 Hydrologisk restaurering<br />
– flera alternativ<br />
För att hydrologiskt restaurera vattenlandskapet<br />
kan flera problem behöva angripas.<br />
En föregripande analys av problemen<br />
underlättar valet av metod. De möjligheter<br />
som finns kan sammanfattas:<br />
• Anpassad dikesrensning (detta avsnitt)<br />
• Igenläggning av diken (detta avsnitt)<br />
• Mjukgörning av tätorten (detta avsnitt)<br />
• Etablering av våtmarker (Avsnitt 5.2).<br />
• Höjning sänkta sjöar (berörs kortfattat i<br />
Avsnitt 5.2).<br />
• Ökad kontakt med strandzon (Avsnitt<br />
5.2).<br />
• Etablering av trädbevuxen kantzon (Avsnitt<br />
5.3).<br />
• Miljöanpassade flöden nedom kraftverk<br />
(Avsnitt 5.6).<br />
• Dimensionering av vattenuttag (Avsnitt<br />
5.6).<br />
• Biotopvård av vattendrag som skapar en<br />
divers och varierad vattenfåra (Avsnitt<br />
5.9–5.10).<br />
5.1.3 Hydrologisk restaurering av<br />
avrinningsområdet<br />
Mjukgör tätorten<br />
Det handlar inte om att göra biltrafiken<br />
säker, utan om att låta vattnet infiltrera<br />
ned i marken istället för att via dagvattenbrunnar<br />
samlas till små bäckar som rusar<br />
fram i landskapet vid regn. Betong, gatsten<br />
och asfalt ger en ogenomtränglig yta. Det<br />
finns ofta alternativ som ger möjligheter för<br />
dagvatten att dräneras ned i marken (läs<br />
mer i Stahre 2004).<br />
Dikade skogsmarker är en nationell nettokälla<br />
för växthusgaser. Torvmarkerna<br />
avger stora mängder lustgas.<br />
Minst 100 000 – 300 000 hektar dikad<br />
skogsmark skulle kunna restaureras<br />
hydrologiskt genom att täppa igen diken<br />
(Strömgren 2005).<br />
3 kapitel 5