Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Resten av fångdammen görs i regel<br />
grundare, 0,1–0,5 m. Annars kan växter<br />
få svårt att etablera sig. Växtproduktion<br />
är viktig för självreningen, genom att vara<br />
substrat för bakterier, bromsa vattenströmmen,<br />
skapa syrefria sediment och utgöra<br />
kolkälla i denitrifikationen.<br />
Tänk på att lägga in- och utlopp så långt<br />
ifrån varandra som möjligt, annars riskeras<br />
att vattnet tar den snabbaste och enklaste<br />
vägen ut. Ibland måste våtmarkens botten<br />
utformas så att vattnet styrs andra vägar<br />
inom området, alternativt läggs öar och<br />
uddar så att vattnet styrs.<br />
Fångdammar kan anläggas som sidodammar<br />
utmed vattendrag dit högflöden<br />
tillåts svämma in, medan lågvattenföringen<br />
lämnas orörd. De högsta närsaltkoncentrationerna<br />
och mängderna föreligger i början<br />
av ett högflöde medan vattennivån stiger.<br />
Strax innan högsta vattennivån minskar<br />
närsalterna i vattnet, däremot ökar sedimenttransporten<br />
successivt. För en optimal<br />
funktion vad gäller självrening bör således<br />
dessa sidofångdammar kunna ta emot vatten<br />
redan ganska tidigt under högflödesperioder,<br />
dvs. redan vid medelvattenföring bör<br />
uttag göras av vattenflödet.<br />
Våtmarksstranden<br />
Strandzonen är en viktig ekoton, vare sig<br />
den är vegetationsklädd eller nästan bar.<br />
Prioritera långa, sluttande och varierade<br />
stränder (Figur 6). Den del av stranden<br />
som ibland översvämmas och ibland är torr,<br />
svämzonen, är viktig för den biologiska<br />
mångfalden och kan också vara en viktig<br />
komponent i självreningen av kväve (Avsnitt<br />
5.2.7).<br />
Strandzonen kan hållas öppen genom<br />
hävd (bete/slåtter) eller lämnas utan hävd.<br />
Detta diskuteras vidare i Avsnitt 5.2.6.<br />
Öppna stränder kan t.ex. vara gynnsamt för<br />
groddjur då vattnet värms upp snabbt på<br />
våren. Varierade stränder med hög och låg<br />
vegetation är ofta bra för vadare.<br />
I enlighet med tanken om att ha många<br />
och varierade våtmarker bör skuggande<br />
buskar planteras eller ännu hellre bevaras<br />
vid anläggandet utmed somliga våtmarker<br />
och andra lämnas mer öppna. Tänk på att<br />
andfåglar, framför allt de tyngre dykänderna,<br />
har svårt att lyfta från små vattensamlingar<br />
omgärdade av träd.<br />
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
Figur 6. Det är inte speciellt svårt att med grävmaskin<br />
omvandla den ensartade strandlinjen (övre bild) till<br />
en mer divers strand (nedre). Därmed ökas mängden<br />
mikrohabitat och floran blir mer artrik.<br />
Slutligen bör man beakta det mänskliga<br />
perspektivet. Gör delar av våtmarken<br />
åtkomlig om det inte stör faunan. Stigar,<br />
spångar, sittbänkar, fågeltorn eller plattformar<br />
ökar intresset. Där det inte stör<br />
landskapsbilden kan också skyltar med<br />
information om åtgärden vara bra för att få<br />
en förståelse för behovet av åtgärden.<br />
5.2.4 Dämning och vattenreglering<br />
Jorddammar<br />
Ofta anläggs våtmarker i form av dämmen.<br />
När man bygger ett dämme tar man på sig<br />
ett ansvar för att säkerställa att det inte<br />
skadas av ras eller översvämning. Dessutom<br />
är det viktigt att passa in dämmet i<br />
landskapsbilden.<br />
Initialt kommer vi här att beröra dämmen<br />
av typen jordvallar. Höjden på dammvallarna<br />
kan anpassas efter två principer,<br />
antingen bygger man dem så höga att allt<br />
vatten alltid kommer att gå ut via avloppet<br />
och vallarna ej svämmar över, alternativt<br />
erosionssäkrar man ett lägre parti på<br />
dammvallen kring utloppet, ett bräddavlopp.<br />
Detta erosionssäkrade parti tål att<br />
svämmas över och översvämningen hamnar<br />
17 kapitel 5
Change language