Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Återigen, liksom för icke-alluviala vattendrag, tycks det finnas få uppföljningar av effekterna på bottenfauna. Japanska studier av en sträcka som åter meandrats efter att ha varit kanaliserad visade på en högre täthet och diversitet hos bottenfaunan i vissa habitat i de åtgärdade sträckorna (Nakano & Nakamura 2006). Renvattenkrävande arter har ökat i påverkade jordbruksåar efter restaurering av habitatet (Gortz 1998). Vid utläggning av grunda grusbankar visade sig bottenfaunan snabbt kolonisera och uppnådde naturliga tätheter och diversitet i engelska jordbruksåar (Harper m.fl. 1994, Harrison m.fl. 2004). Det kan vara så att bottendjursfaunan i alluviala vattendrag gynnas i större utsträckning än i moränvattendrag genom att restaureringsarbetena återskapar hårdbottenmiljöer med god vattenhastighet. 5.10.5 Förberedelser inventering Liksom inför de flesta typer av restaureringsprojekt rekommenderas standardiserade inventeringar av vattendraget och dess kantzon. Ett lämpligt verktyg är biotopkarteringen som finns definierad som undersökningstyp inom miljöövervakningen (ex. Halldén m.fl. 1997). I alluviala vattendrag är det viktigt att komplettera detta underlag genom att studera vilka geomorfologiska processer som dominerar på sträckan. Främst är det av intresse att se om sträckan är utsatt för förhöjd erosion, förhöjd deposition eller är ”stabil”. Detta gäller såväl bottnar som stränder. Tecken på erosion är: • ras i strandzonen • exponerade trädrötter i strandzonen • träd som lutar in över fåran • smal och djup fåra • tillflöden verkar ligga mycket högre än huvudfåran, eller är mycket branta i sitt nedersta lopp • armerad botten (stenpäls) • rör och ledningar i botten har exponerats • täckdikesrör ligger högt i strandbanken. kapitel 5 184 Tecken på deposition är: • förekomst av sandbankar i fåran • stränder och bottnar överlagras med sand och fint material • strukturer som sten och död ved begravs i bottnarna • förhöjd botten • täckdiken mynnar i vattennivån. Tecken på stabila förhållanden: • vegetation på sandbankar och stränder • måttlig erosion av stränder • tillflöden mynnar i nivå med huvudfåran. Sträckor som är ”stabila”, dvs. på kort sikt inte undergår stora förändringar, bör åtgärdas med försiktighet så att förhållandena inte rubbas. Områden med hög erosion kan behöva bromsande och samlande strukturer, medan områden med hög onaturlig deposition kan behöva få en ökad vattenhastighet. Försök att alltid identifiera de ultimata orsakerna till onaturliga förhållanden. Erosionen kan drivas av kreaturstramp i strandzonen, utdikning av avrinningsområdet eller dikningsföretag som ger extremflöden. tillstånd och tidigt samråd Liksom all vattenverksamhet kan biotopvård i vattendrag kräva tillstånd från miljödomstol. I Avsnitt 3 och 4 redovisas den generella arbetsgången vid restaureringsprojekt, med hänvikt på samråd, lokal förankring och hänsyn till kulturmiljöer. Hänsyn till kulturmiljöer Kraftigt påverkade bottnar ses som kulturmiljöer. Erika Grann (2003) på Riksantikvarieämbetet skriver: ”Fint rensade vattendrag berättar om människors verksamhet, livsvillkor och hårda arbete för att nyttja naturens resurser. Att lägga tillbaks stenblock från byggda kanter innebär en stor förändring av vattendragets karaktär.” Här finns ett dilemma, då förstörda livsmiljöer för det akvatiska livet ska vägas mot det kulturvärde som det påverkade vattendraget utgör. Generellt utgör detta inget problem då så stor andel av vattendragen är störda. I t.ex. Emån är över hälften av vattendragssträckningen rensad. Således
kommer aldrig restaureringsarbetet att kunna återföra all denna vattendragslängd till ett naturligare tillstånd. I de särskilt skyddsvärda vattendrag som identifierats inom miljömålsarbetet för ”Levande sjöar och vattendrag” bör därför huvuddelen av störda bottnar kunna restaureras. Det är dock viktigt att alltid ha en dialog med kulturvården, och detta alltid tidigt i planeringen (läs mer i Kapitel 4). Minskad kanalbredd (%) Sedimentation Kanal från våtäng Kanal från våtäng Figur 7. Försök med stenströsklar i River Avon, Wiltshire, England. Trösklarna placerades med 60° eller 30° mot strömmen. Man lade trösklarna med riktning uppströms för att vattnet vid högflöden, när vattnet passerar över trösklarna, skulle styras in mot mitten av fåran. Hur långt trösklarna ska sticka ut i vattendraget beror av önskad avsmalningseffekt. Finsediment bakom trösklarna koloniserades snabbt av vegetation och vattendraget smalnades av och rann fortare. Därmed slutade det att sedimentera igen och årensningar behövdes inte längre. Redrawn with kind permission from the River restoration centre, UK, 2006. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Val av arbetsmetodik Beroende på vattendragets storlek, möjlighet att köra fram till vattnet, naturlig tillgång på material och storlek på åtgärder kan man välja att arbeta maskinellt eller manuellt. Manuellt arbete brukar vara vanligt i vattendrag med bredder under 3–7 m. Handkraft, spett, spadar och taljspel går att åstadkomma mycket med, speciellt om rensad sten ligger kvar på stränderna och tillgång finns till död ved. Detta diskuteras vidare i Kapitel 4. Generellt rekommenderas att arbetet huvudsakligen sker maskinellt. 5.10.6 praktiska åtgärder i och utmed befintlig fåra avsmalning av befintlig vattenfåra När man restaurerar fåran är det viktigt att smalna av vattendraget jämfört med dagens påverkade förhållanden. I och med att man smalnar av fåran kan strömmande partier bibehållas och utökas. Det finns ett flertal möjliga metoder och några av dessa visas i Figur 6–8. I princip är det upp till den egna fantasin vad man etablerar. Det bör dock vara så naturligt, funktionellt, underhållsfritt, hållbart och billigt som möjligt. Figur 6. Vattendraget smalnas av och meandras genom bankutfyllnader. Utfyllnaderna kan göras stabila genom att kläs med pålning, stockar eller större sten. Detta är bra i vatten som blivit bredare och där man vill trycka ihop vattenflödet. Glöm inte att erosionssäkra i ytterkurvorna om vattendraget inte tillåts gå utanför dagens fåra. Lämpligen görs åtgärden inte så tydlig som i exemplet ovan. Sträva efter ett naturligt utseende. Idealt kan man enbart lägga kluster av större sten i strandkanten. Det smalnar av fåran vid lågvatten då vattenströmmen behöver samlas. 185 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 276 and 277: ) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 294: Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?