Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Lämpligen sker uppföljningen i form av en s.k. BACI-design (Before-After-Control-Impact). Den bygger på att man har ett kontrollvatten och i både kontroll- och åtgärdsvatten tas prover före och efter åtgärd. En förändring som bara sker i åtgärdsvattnet kan sedan detekteras vid en variansanalys (se Faktaruta ). Man kan naturligtvis ha flera kontrollvatten. Idealt har man tillgång till referensvatten, dvs. helt opåverkade sträckor. En design kan till och med utformas så att både kontroll- och referenssträckor finns med (Before-After- Reference-Control-Impact; BARCI). För de intresserade rekommenderas att läsa mer i t.ex. Underwood (1996) eller Palm & Östergren (2006). Det är ofta lämpligt att ha flera bioindikatorer eftersom responsen skiljer mellan organismgrupper på grund av olika skalor och habitatkrav (Eggleton m.fl. 2004). Följ inte enbart upp alla objekt med t.ex. el- och sjöprovfisken, beakta vegetation, bottendjur, stormusslor, hydrologi och hydromorfologi också. Det rekommenderas att en förenklad uppföljning sker i flertalet objekt, medan en fördjupad sker i ett antal utvalda projekt. Denna fördjupade utvärdering bör vara uthållig eftersom det ofta krävs tio års uppföljning eller mer efter restaurering för att påvisa effekter (Roni m.fl. 2002). Variansanalys (ANOVA) av BACI-design för att detektera miljöförändringar till följd av en restaureringsåtgärd. Miljöförändringar kommer att framgå som en signifikant interaktion av Före-Efter (FE) och Kontroll-Åtgärd (KÅ) (se Underwood 1996). Variationskälla Före-Efter (FE) Kontroll-Åtgärd (KÅ) Interaktion (FE × KÅ) Residual Total kapitel 6 4 6.6 åtgärdsdatabas och datavärd En gemensam databas över statligt finansierade restaureringsåtgärder i vatten har utvecklats av länsstyrelsen i Jönköping i samarbete med Naturvårdsverket och Fiskeriverket i samråd med Riksantikvarieämbetet. All restaureringsverksamhet bör rapporteras till Åtgärdsdatabasen. Databasen kommer att ge information om typen av restaureringsåtgärd, plats och vattensystem samt tid för genomförande. Vidare kommer enklare uppföljning av åtgärden på objektnivå att registreras, t.ex. visuell granskning. De undersökningar som bedrivs bör vara standardiserade och ett antal av dessa metoder har datavärdar som kvalitetssäkrar och lagrar resultaten.
6.7 källor och underlag Bash, J.S. & C.M. Ryan, 2002. Stream restoration and enhancement projects: Is anyone monitoring? Environmental management 29(6):877-885. Beier, U., Degerman, E., Sers, B., Bergquist, B. & M. Dahlberg, 2007. Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i rinnande vatten - utveckling och tillämpning av VIX. Fiskeriverket FINFO 2007:5, 58 s. Eggleton, M.A., Gido, K.B., Matthews, W.J. & G.D. Schnell, 2004. Assessment of anthropogenic influences on littoral-zone aquatic communities of Lake Texoma, Oklahoma- Texas, USA. Ecohydrology & Hydrobiology, 4(2):103-117. Holmgren, K., Kinnerbäck, A., Pakkasmaa, S., Bergquist, B. & U. Beier, 2007. Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i sjöar – Utveckling och tillämpning av EQR8. Fiskeriverket FINFO 2007:3, 54 s. Johnson, R.K. & W. Goedkoop, 2007. Bedömningsgrunder för bottenfauna i sjöar och vattendrag –användarmanual och bakgrundsdokument. Inst. för Miljöanalys, SLU, Rapport 4, 84 s. Kahlert, M., Andrén, C. & A. Jarlman, 2007. Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt – kiselalger i vattendrag. PM, 32 s. Malm Renöfält, B., Hjerdt, N. & C. Nilsson, 2006. Restaurering av vattendrag i ett landskapsperspektiv. En syntes från ”Second International Symposium on Riverine Landscapes”, 2004. Naturvårdsverket rapport 5565, 78 s. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Naturvårdsverket 1999. Biologisk återställning i kalkade vatten. Kompletterande åtgärder till kalkning av sjöar och vattendrag. Handbok med allmänna råd. ALLMÄNNA RÅD 99:4. 56 s. Nilsson, J., 2006. Bedömningsgrunder för hydromorfologi. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande nr 20, 49 s. Olsson, H. & K. Lundholm, 2007. Förslag till bedömningsgrunder för kontinuitet och hydrologisk regim. SMHI. Palm, D. & J. Östergren, 2006. Inblandning av kalkgrus i lekbottnar för öring (Salmo trutta) – metoder, effekter och utvärdering. En litteratursammanställning av nuvarande kunskap och förslag på försöksdesign och metoder för utvärdering. SLU, Vattenbruksinstitutionen rapport 51, 34 s. Roni, P., Beechie, T.J., Bilby, R.E., Leonetti, F.E., Pollock, M.M. & G.R. Pess, 2002. A review of stream restoration techniques and a hierarchical strategy for prioritizing restoration in Pacific Northwest watersheds. N. Am. J. Fish. Mgmt 22:1-20. Underwood, A.J., 1996. Spatial and temporal problems with monitoring. Sid: 182-204. Ur: River restoration av Ed. G. Petts & P. Calow, Blackwell Science.231 s. 5 kapitel 6
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 276 and 277: ) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 294: Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?