Ekologisk

Ekologisk restaurering av vattendrag
dämning med en meter skulle ge en extra
vattenvolym på 706 000 m 3 . Tanken är att
detta vatten skulle släppas ut successivt
under sommaren för att öka lågvattenföringen.
Dock kommer en del av vattnet att
försvinna som avdunstning från sjöytan.
Avdunstningen uppskattades 100 mm/
månad (1 mm = 1 l/m 2 ). Totalt skulle detta
innebära 282 400 m 3 . Kvar till sommarflöde
skulle därmed finnas 423 600 m 3 , vilket
fördelas på 4 månader = ca 41 l/s. Eftersom
lågvattenföringen sommartid enstaka dagar
uppmäts till 17 l/s innebär detta ett stort
tillskott och en återgång till naturligare
förhållanden.
5.2.9 Restaurering av
kustvåtmarker
Viktiga våtmarker finns också längs våra
kuster, speciellt längs Östersjöns stränder
där landhöjningen gör sig påmind. Här
skapas först allt mer isolerade vikar (flador)
som successivt blir små kustgölar (glosjöar).
I många fall finns det igenväxande kanaler/bäckar
som förbinder dem med kusten,
åtminstone vid högvatten. Dessa flador och
glosjöar kan vara extremt viktiga uppväxtlokaler
för fisk och fågel (ex. Sandström
2003).
Att se till att vandringsvägarna in och ut
är öppna är viktigt. Sandbankar (Figur 21)
eller tät vegetation av bladvass och kaveldun
kan stänga vägen. Rensa bort vegetationen,
helst även rotfilten. Räkna med
att åtgärden behöver upprepas ett antal
år i sträck och sedan med längre intervaller.
I områden med brist på rekryteringsområden
för fisk kan man efter noggrann
konsekvensanalys tillsammans med länsstyrelsen
överväga om mindre grävningar
i mynningen till en vik kan vara motiverat
för att öka fiskens vandringsmöjligheter.
Det är nämligen viktigt att de hydrologiska
förhållandena ej påverkas.
På kuststräckor där flador och glosjöar
försvunnit på grund av mänskliga ingrepp,
t.ex. muddringar, hamnlägen, bebyggelse,
kan de återskapas med enkla medel. Kom
ihåg att aldrig anlägga dem med någon
typ av dämmen eftersom detta förhindrar
funktionen som barnkammare för fisk, även
om närsaltretentionen förbättras!
kapitel 5
30
5.2.10 generella kostnader
Den stora andelen våtmarker anläggs
genom olika bidrag, t.ex. genom Lands-
BygdsProgrammet (LBP). Ibland kan man
anlägga nya våtmarker i högproduktiv
jordbruksmark som då får ersättas. I t.ex.
Höje å i Skåne har ersättningen uppgått
till 70 000 SEK/ha åren 1999-2003 (Ekologgruppen
2004a). I de omfattande våtmarksprojekten
kring Gullmarsfjorden har
betes- och åkermark har ersatts med ett
enhetligt pris – 35 000 SEK/ha och 20 år
för åker och 15 000 SEK/ha och 20 år för
betesmark (). Ersättning
av Skogsmark brukar värderas av Skogsstyrelsen
i enlighet med de s.k. ”kraftledningsnormerna”.
Att gräva dammar är generellt dyrt.
Kostnaderna för att schakta kan skattas
till ca 30 SEK per m 3 . Om möjligt används
dessa massor i närlandskapet. Ska materialet
fraktas längre bort tillkommer ytterligare
ca 25 SEK m 3 . Att hyra in en grävmaskin
kostar ca 800 SEK/timme, något mindre
för mindre maskiner. Dumper eller annat
transportfordon kostar ca 400–600 SEK/
timme.
Att anlägga dämmen för att skapa våtmark
kan variera oerhört i pris beroende på
storlek och utformning. Ett litet reglerbart
dämme (munk) kostar ca 40 000–100 000
SEK. Lämplig fiberduk för att förhindra
ämnestransport genom jordvallar kostar
ca 10–20 kr per m 2 .
Att anlägga en våtmark i form av en
fångdamm kan kosta ca 150 000 SEK per
hektar våtmarksyta (Thiel-Nielsen m.fl.
2005), medan 300 000–400 000 SEK/ha var
medelvärden i Gullmarsprojektet.
För vegetationsröjning i våtmarker kan
man räkna med att maskinslåtter av vass
med specialmaskin kostar i storleksordningen
4 000–6 000 SEK/ha med hopsamling
av vassen.
Tidsåtgången brukar vara en hektar
per dag. I ett ordentligt igenväxt kärr med
vassar kan det ta upp till 30 persondagar
att röja, samla ihop och frakta bort vegetation
(ensilering) från en hektar (Eades m.fl.
2005). En röjsåg kostar ca 4 000–10 000 kr
och kan drivas på miljövänligare alkylatbensin.