Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Figur 11. Nedgrävd heltrumma med högre liggande utterpassage i form av en rund betongtrumma i ett biflöde i Öreälvens övre avrinningsområde, Västerbotten. Strandpassager läggs utmed vattendraget under bron eller i trumman. En strandpassage bör vara minst 0,2–0,3 m bred om utter ska passera, men ska även räv och grävling m.fl. nyttja den bör bredden utökas till 0,5 m. Den fria höjden bör vara minst 0,4 m. Under broar kan betydligt bredare strandpassager för t.ex. älg etableras om brofästena ligger tillräckligt långt från vattnet. Prioritera torra passager även i små skogsvattendrag eftersom många djur rör sig längs med vattnen. I vägtrummor kan en strandpassage skapas genom att lägga en längsgående avsats över vattennivån, antingen gjuten, en fastskruvad I-balk, eller genom att göra fundamenten för halvtrummor breda. Det är också möjligt att bygga upp en strand av sten från vattendraget. Stenmuren fylls invändigt med jord, sand och grus. Observera dock att sådana konstruktioner kan spolieras helt av högvatten. Risken för att skräp fastnar är stor om trummor har olika anordningar invändigt eller konstruktioner som minskar bredden. Se därför till att trumman är rejält överdimensionerad så att plats finns för vatten, skräp, strandpassage – och för den stackare som ska rensa eventuellt skräp. kapitel 5 152 Vattennäbbmus (Neomys fodiens) Detta okända däggdjur delar sitt liv mellan land och vatten. Över hela landet finns arten invid rinnande och stilla vatten, framför allt utmed stränder med rik vegetation. De bygger ofta sina bon vid en strandkant med en öppning under vattnet, dvs. ganska likt en bäver. Vattennäbbmusen jagar smådjur och fisk under vattnet och kan stanna nere upp till 20 sekunder. När en vattennäbbmus simmar förbi så flyter den högt på vattnet på grund av att den täta pälsen håller kvar luftbubblor. Med små snabba dyk tar den sig ned till botten för att söka föda. utter Uttern är på ständig vandring i vattenlandskapet för att hitta föda, försvara sitt revir, hitta en partner, för att hitta öppet vatten vintertid och de unga för att söka ett eget hemområde. Honorna brukar ha hemområden som är tillräckligt stora (7–10 km) för sig själv och ungarna, medan hanarna patrullerar områden som omfattar flera honors revir för att hitta en partner. Som många arter i landskapet som är i behov av att ofta vandra har uttern har minskat över hela landet. Troligen på grund av flera samverkande orsaker som utbyggda, rensade och fragmenterade vattendrag, försurning som dödat bytesdjur, konkurrens från minken, tidigare var också jakt ett problem och troligen kan miljögifter inverka negativt. Idag ökar dock stammen sakta igen.
5.8.8 tillsyn och kompletterande åtgärder Alla vattenpassager under vägar och järnvägar måste inspekteras och underhållas. Begynnande erosionsproblem, effekter av underdimensionering, men framför allt skräp och brötbildningar uppströms och i passagen måste tas bort. Är problemen stora och upprepas har man försökt att sätta galleranordningar framför vägtrummor med hög risk för igensättning. Dessa anordningar brukar dock ofta själva sättas igen, fördelen är att skräpet inte fastnar inne i trumman. Generellt anses anordningar av denna typ försvåra fiskpassage (Taylor & Ross 2003) och de rekommenderas inte. Att sätta en betongkrage runt inloppet kan vara en lösning då risken att skräp och grenar fastnar minskar betydligt. Upprätta gärna ett tillsynsprotokoll. På sikt kan man därigenom få en överblick över vilka passager som orsakar problem. Dessutom kommer man successivt att få ett underlag för att göra empiriska modeller över lämplig utformning av passager för regionen. Att lära av misstagen är bra. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Vägpassager kan vara farliga för både människor och djur. Räcken och staket som leder och hindrar folk och fä att hamna på fel plats rekommenderas. Observera att räcken på smala broar kan bli ett hinder för breda maskiner, ex. plogbilar och jordbruksredskap. Glöm inte våra specialiserade vattenarter som forsärla och strömstare. Båda arterna bygger sina bon på små avsatser nära forsande vatten, t.ex. i gamla stenbroar. I betongbroar är möjligheterna inte alltid lika goda, varför högt belägna små avsatser under broar och i stora halvtrummor är ett bra alternativ. Om lämpligt kan också fågel- och fladdermusholkar sättas upp avskilt från dessa avsatser (läs mer i Vägverket & Banverket 2005). Avslutningsvis kan det konstateras att skogsbilvägnätet fortsätter att expandera. Årligen byggs 1 700 km nya vägar. Åtgärder av befintliga vägpassager är inte tillräckligt för att säkra en god vattenstatus i framtiden. Vattenvården måste komma in redan i planeringsskedet och de riktlinjer för goda vägpassager som givits här måste spridas inom skogsorganisationen och skogsföretagen. 153 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?