05.09.2013 Views

Ekologisk

Ekologisk

Ekologisk

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />

Bottenprofilen har ofta blivit flackare,<br />

delvis som en direkt effekt av rensningen<br />

men också som en långsiktig effekt av att<br />

vattenströmmarna spolat bort små oregelbundenheter.<br />

Inga tydliga nackar eller<br />

höljor finns och alla ojämnheter i åns botten<br />

har slätats ut. Vattendraget kan närmast<br />

liknas vid ett stuprör eller en stensatt<br />

kanal. Grövre sten (100–300 mm) dominerar<br />

överst i bottnarna och dessa stenar är<br />

hårt sammanpackade, ”stenpälsen”. Runt<br />

större stenar bildas ett kitt av finsediment<br />

och bottnarna är så täta att inga håligheter<br />

finns i dem, den hyporheiska zonen (Kapitel<br />

2) är oåtkomlig.<br />

Avsaknaden av grövre material medför<br />

att växtdelar och den döda ved som rasar<br />

i ån/älven spolas iväg vid första högflöde.<br />

Större sten eller träd har annars en viktig<br />

funktion att fylla när det gäller att kvarhålla<br />

det organiska materialet som tillförs<br />

en strömsträcka, så att detta blir tillgängligt<br />

för den fauna som ska leva av det. Utan<br />

dessa stora strukturer utarmas sträckan<br />

biologiskt – inget håller kvar näringen.<br />

De sidofåror som stängts av utgjorde<br />

tidigare perfekta lek- och uppväxtplatser<br />

för ung öring och harr, men även för många<br />

andra arter. Ju brantare vattendrag, desto<br />

viktigare kan dessa sidofåror sägas vara<br />

eftersom de ofta skapar områden med lägre<br />

vattenhastighet.<br />

att observera!<br />

De flesta restaureringsåtgärder i denna<br />

manual berör kulturmiljövärden, som<br />

också omfattas av bevarandemålen i<br />

Levande sjöar och vattendrag. Kontakta<br />

därför alltid länsstyrelsen för samråd om<br />

hur du ska gå tillväga, vilket kunskapsoch<br />

planeringsunderlag som behövs inför<br />

åtgärden, eventuella erforderliga tillstånd<br />

etc. Läs mer om detta i Kapitel 1-4.<br />

kapitel 5<br />

162<br />

5.9.3 generella riktlinjer för<br />

restaurering av bottnar<br />

Bedöm alltid om det är själva det fysiska<br />

habitatet i botten som behöver åtgärdas,<br />

eller om det är problem utanför vattendraget<br />

som begränsar produktion och biologisk<br />

mångfald. I moränlandskapets vattendrag<br />

syftar åtgärderna ofta till att genom ökad<br />

habitatdiversitet bromsa vattenströmmen,<br />

höja vattennivåerna och få vattendraget i<br />

kontakt med älvplan och sidofåror. Strävan<br />

är också att återfå turbulens i vattnet,<br />

något som syresätter och skapar skyddade<br />

ståndplatser för fisk, liksom höljor och<br />

håligheter i botten. Både höljor och håligheter<br />

är ofta ståndplatser för större fisk och<br />

övervintringsområden för många individer.<br />

Där bottnarna har fått en armerad stenpäls<br />

måste denna luckras upp för hand eller maskinellt,<br />

annars hamnar utlagda sten och<br />

block ovanpå ”stenpälsen”.<br />

I regel finns en hel del sten i kanten<br />

av vattendraget och kan läggas tillbaka.<br />

Ibland ligger stenen staplad i stenkistor och<br />

ledarmar. Då kan man inte bara lägga tillbaka<br />

stenen utan ska beakta de kulturella<br />

värdena genom samråd med länsstyrelsens<br />

ansvarige.<br />

De allra största blocken är i regel<br />

sprängda och finns inte kvar. Det kan ha<br />

varit block i dimensionen upp till 2–3 m<br />

diameter. För att få tillbaka sådana krävs<br />

nästan transport med gruvdumpers, vilket<br />

blir svårt och dyrt. Vi uppmanar dock alla<br />

som arbetar med biotopvård att studera<br />

storleken på sten och block i omgivande<br />

landskap. Är det tydligt att stora block funnits<br />

i vattendraget är det viktigt att återföra<br />

sådana, även om det blir dyrt.<br />

Genom stenutläggning kombinerat med<br />

tillförsel av död ved (Avsnitt 5.4) bromsas<br />

och däms vattenströmmarna. Vattnet blir<br />

mer dynamiskt och fortsätter själv att öka<br />

sin komplexitet.<br />

Sprid ut blocken och stenen slumpvis,<br />

men i strömmar där man tydligt kan se naturliga<br />

strömnackar förstärks dessa. Det är<br />

viktigt att inte täta stengrupperna alltför<br />

mycket, vattnet ska kunna rinna igenom,<br />

detta skapar fina ståndplatser mellan stenarna<br />

och åtgärden får ett mera naturligt<br />

utseende.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!