Ekologisk

More documents

Recommendations

Info

<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag upp” ovanför vattendragets botten får man ofta en successivt accelererande vattenhastighet nedströms banken. Detta gör att erosion kan uppträda i de nedre delarna. Ofta omlagras sådana långa grusbankar så att det bildas en hölja i nedre delen varefter en ny grusbank byggs upp längre nedströms. Konsekvensen av detta är att man bör akta sig för att bygga långa och höga strukturer som kan öka vattenhastigheten alltför mycket vid högflöden. När man anlägger en ny fåra i sedimentära jordar kommer ofta erosionen att vara hög under genomförandet och det närmaste halvåret, tills dess vegetation etablerats i slänter. Speciellt när risken för sanddrift är stor kan det vara lämpligt att tillfälligt anlägga sedimentfällor nedströms. Gräver man en hölja kommer den snabbt att fyllas med sediment och funktionen upphör snart. Finkornigare material som lerpartiklar färdas dock ofta långt nedströms och kan inte fångas upp. Glöm inte att erosionssäkra strandbrinkar. Det kan antingen ske med 1) indirekta metoder, 2) utformning (dvs. släntlutning), 3) armering eller 4) vegetation. Till indirekta metoder räknas att styra bort vattnet från känsliga avsnitt med strukturer i vattnet. Genom utformning av framför allt släntlutning kan erosions- och skredrisk minskas. Armering görs oftast med grövre sten. Detta ger ofta ett onaturligt intryck och bör döljas så gott det går i landskapet. Ofta kan det räcka med en låg rad stenar i strandkanten, eller lämpligt placerad död ved. En tät grässvål, gärna med stabiliserande träd, är ofta det enklaste och billigaste skyddet. Ibland hinner dock inte grässvålen utvecklas innan högflödet kommer, eller så är vattenhastigheten alltför hög. Idealt konstrueras den nya fåran i torrt skick och vegetation tillåts etablera sig innan vattnet släpps på. När det inte räcker att kan man arbeta med fibermattor eller grövre sten. Fibermattor, av t.ex. kokos, förankras i marken och kan besås med gräsfrö. Svårigheten är oftast att få dem väl förankrade. Är strandbrinken högre än ca 2 m bör alltid en skredriskanalys genomföras. kapitel 5 194 Nötboskap ses ofta som utmärkta landskapsvårdare i och med att de håller landskapet öppet. Som redovisas i Avsnitt 5.2.6 kan dock ofta strandzonen trampas sönder och sedimenttransporten till vattendrag blir hög. Strandbete måste därför regleras nog genom att stängsla mot mjuka stränder, ordna hårdbottnar där djuren ska dricka vatten och kanalisera vattenövergångar till hårda partier eller till och med bygga speciella broar. 5.10.8 Varaktighet och kostnader Varaktighet av nya fåror är inte känd för svenska förhållanden. Danska resultat antydde tidigare en god varaktighet över minst 10 år (Hansen 1996) och efter ytterligare 10 år verkar de nya fårorna fortsatt fungera (muntligen H.-O. Hansen). När det gäller utlagda strukturer finns också väldigt lite information. I de fall strukturerna lagts på en stensula visar försöken i Himleån god varaktighet, minst 10 år, troligen längre. Roni m.fl. (2002, 2005) ger bedömningar på under 10 år resp över 20 år. Osäkerheten torde bero på vilken typ av strukturer och vattendrag det gäller, samt dimensioneringen av strukturerna. De projekt som rapporterat sina åtgärder har genomgående arbetat med grävmaskiner. Att bygga en stensula tar 5–6 h per 100 m åtgärdad sträcka i ett 3–6 m vattendrag, ca 1 h för att rensa undan gamla sediment och sedan 4–5 h för att lägga stensulan. Att återföra ståndsten med grävmaskin på en sträcka av 100 m tar ca 2 h i vattendrag på 3-6 m bredd. Därtill kommer sedan kostnader för sten, transport, arbetsledning, projektering m.m. Grävmaskin med förare kostar 700–900 SEK/h. I Åtgärdsdatabasen anges mediankostnaden för 80 projekt till 48 000 SEK per km. Beräknat per kvadratmeter motsvarar detta 7 SEK. Läs mer i Avsnitt 5.9.8. Inköp av natursten och transport kan bli dyrt, speciellt för projekt i otillgängliga sträckor i större vattendrag. Priset på natursten varierar mellan 200–500 SEK per m 3 .
5.10.9 källor och underlag Binder, W., 2001. River restoration in Bavaria. Sid: 223-229. Ur: River restoration in Europe – practical approaches. Proceedings. RIZA-rapport 2001:023, Holland, 343 s. Brookes, A., 1987. The distribution and management of channelized streams in Denmark. Regulated rivers, 1:3-16. Copeland, R.R., McComas, D.N., Thorne, C.R., Soar, P.J., Jonas, M.M. & J. B. Fripp, 2001. Hydraulic design of stream restoration projects. US Army Corps of Engineers. ERDC/CHL Tr-01-28, 172 s. Återfinns på: http://wildfish.montana.edu/manuals/Hydraulic_Design.pdf Doll, B.A., Grabow, G.L., Hall, K.R., Halley, J., Harman, W.A., Jennings, G.D. & D. E. Wise, 2003. Stream restoration – a natural channel design handbook. North Carolina stream restoration institute, 164 s. Gordon, N., McMahon, T.A., Finlayson, B.L., Gippel, C.J. & R. J. Nathan, 2004. Stream hydrology. An introduction for ecologists. Second edition, John Wiley & Sons Ltd, 429 s. Gortz, P. 1998. Effects of stream restoration on the macroinvertebrate community of the River Esrom, Denmark. Aquat. Conserv.: Mar. Freshwat. Ecosyst., 8(1):115-130. Grann, E., 2003. Restaureringar av vattendrag – redovisning av enkät. Riksantikvarieämbetet, kunskapsavdelningen PM 2003:2, 14 s. Halldén, A., Liliengren, Y. & G. Lagerqvist, 1997. Biotopkartering – vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Länsstyrelsen i Jönköpings län Meddelande 1997:25, 71 s. Hansen, H.O. (Red.), 1996. Vandlöbsrestaurering – eksempler og erfaringer fra Danmark. Danmarks Miljöundersögelser, 136 s. Faglig rapport fra DMU nr 151. Harrison, S.S.C., Pretty, J.L., Shepherd, D., Hildrew, A.G., Smith, C. & R.D. Hey, 2004. The effect of instream rehabilitation structures on macroinvertebrates in lowland rivers. Journal of Applied Ecology, Vol. 41(6): 1140-1154. <strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag Harper, D.M., Randall, S. & E. Taylor, 1994. Ecological appraisal of fisheries restoration techniques in lowland rivers. Pol. Arch. Hydrobiol. Vol. 41(3):323-330. Kullander, S.O., 1998. Åtgärdsprogram för bevarande av sandkrypare. Fiskeriverket & Naturvårdsverket, 15 s. Malm Renöfält, B., Hjerdt, N. & C. Nilsson, 2006. Restaurering av vattendrag i ett landskapsperspektiv. En syntes från ”Second International Symposium on Riverine Landscapes”, 2004. Naturvårdsverket rapport 5565, 78 s. Moerke, A.H. & G.A. Lamberti, 2003. Responses in fish community structure to restoration of two Indiana streams. N. Am. J. Fish. Mgmt 23(3):748-759. Nakano, D. & F. Nakamura, 2006. Responses of macroinvertebrate communities to river restoration in a channelized segment of the Shibetsu River, northern Japan. River Res. Appl. vol. 22(6):681-689. Nielsen, J. 1995. Fiskenes krav till vandlöbenes fysiske forhold. Miljöprojekt nr 293, Miljöstyrelsen, Danmark, 129 s. Olsson, A., 2002. Klingavälsåns dalgång. Lokala investeringsprogrammet i Lunds kommun. Slutredovisning för åtgärd nr 10. PM Tekniska förvaltningen, Park- och Naturkontoret, Lund, 13 s. Roni, P., Hanson, K., Beechie, T., Pess, G., Pollock, M. & D.M. Bartlett, 2005. Habitat rehabilitation for inland fisheries. Global review of effectiveness and guidance for rehabilitation of freshwater ecosystems. FAO Fisheries Technical Paper 484, 116 s. Rutherford, I.D., Jerie, K. & N. Marsh, 2000. A rehabilitation manual for Australian streams. Cooperative research centre for catchment hydrology, volym 1, 189 s, volym 2 399 s. Återfinns på . Shields, F.D., 1984. Design of habitat structures for open channels. J. of Water Resources Planning and Management 109(4):331-344. 195 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 276 and 277: ) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 294: Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?