Ekologisk
Ekologisk
Ekologisk
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Ekologisk</strong> restaurering av vattendrag<br />
Utvandrande laxfisksmolt driftar/simmar<br />
i största vattenströmmen nära ytan.<br />
De kan ledas bort från intaget med fysiska<br />
spärrar, t.ex. genom att man har nät eller<br />
fingrindar (enkla galler). De flesta fiskar<br />
reagerar på fingrindar genom att undvika<br />
dem, de håller ett visst avstånd till anordningen.<br />
Ålar däremot brukar kollidera<br />
med fingallret, sedan försöker de vända<br />
uppströms mot strömmen för att komma<br />
undan. Är vattenströmmen för stark<br />
(>0,5 m/s) trycks ålen fast mot gallret (DWA<br />
2005). Risken för skador av ett galler ökar<br />
med vattenhastigheten och gallrets orientering.<br />
Ju mer tvärs strömmen gallret ställs<br />
desto fler fiskar skadas. De flesta styranordningar<br />
används därför i olika vinklar mot<br />
vattenströmmen.<br />
Vedertaget i Sverige har varit att kräva<br />
ett galleravstånd på 20 mm i fingrindar,<br />
vilket är för stort för att hindra att mindre<br />
(1-åriga) smolt kommer igenom (sådana<br />
smolt uppträder i södra Sverige). Om öppningarna<br />
i gallren är 6 mm så brukar inte<br />
ens unga smolt komma in i intaget (Aarestrup<br />
& Koed 2003). Ska man undvika att<br />
annan småfisk kommer in, t.ex. ung benlöja<br />
eller laxfiskungar kortare än 60 mm, måste<br />
Skattning av fallförlust i mm<br />
på grund av fingrindar<br />
(från )<br />
Med kännedom om grindens lutning i horisontalplanet<br />
(l), grindjärnens form som<br />
ger ett visst motstånd (k), grindjärnens<br />
bredd (d), spjälavståndet (a) och vattenhastigheten<br />
(v) på platsen kan fallhöjdsförlusten<br />
(f) skattas i mm.<br />
f = k × sin l × ((d/a) 1,25 ) × (v2 /(2 × g));<br />
där g = gravitationskonstanten 9,81 m/s2 .<br />
k = 2,42 för rektangulära järn och 1,79<br />
för runda.<br />
För en fingrind med plattjärn på 8 mm<br />
bredd och 6 mm spjälavstånd med en vattenhastighet<br />
på 0,5 m/s och 100° lutning<br />
på fingrinden (sin 100 = 0,1737) ger:<br />
f = 2,42 × 0,1737 × 1,43 × 0,013 = 0,008;<br />
dvs. 8 mm fallhöjdsförlust.<br />
kapitel 5<br />
124<br />
fingrindarna vara mycket täta, 2,5 mm,<br />
vilket är orealistiskt annat än under korta<br />
perioder i mindre vattendrag. Det finns<br />
vedertagna och publicerade metoder för att<br />
bedöma vilka fiskstorlekar som passerar<br />
eller inte passerar olika typer av galler<br />
eller nätmaskor (DWA 2005). För svenska<br />
förhållanden rekommenderas i vatten med<br />
naturvärden fingrindar på 15 (maximalt 20)<br />
mm.<br />
Nackdelen är givetvis att fingrindarna<br />
minskar effekten i kraftverket och att de<br />
ständigt sätter igen med skräp. Använd länsar,<br />
därutöver får man antingen ha manuell<br />
tillsyn eller rensningsrobotar. När tillsynen<br />
är manuell brukar man behöva luta grindarna<br />
i horisontalplanet till 15–30 grader,<br />
vilket ytterligare ökar fallförlusterna. An-<br />
Figur 24. Fingrindar vid Vestberge kraftverk i Gudenån,<br />
Danmark. Grindarna rensas med robot, vilken syns på<br />
fotot. Konstruktionen med fingrinden tvärs vattendraget<br />
och så nära intaget till turbinerna medför stor risk<br />
att fiskar fastnar mot gallret. Denna typ av fingrindar<br />
används ofta främst för att hindra skräp från att komma<br />
ned i turbinerna. Speciellt Francis-turbiner är känsliga för<br />
skräp.